Fagskoler for Boghaandværk — Faktor 289 donation lagt grunden till → Skolan för bokhantverk, som började sin undervisningsverksamhet år 1904. Arbetet i skolan bedrives med såväl aftonkurser som heldagskurser med två årsklasser, och sedan 1910 anordnas sommarkurser för unga typografer. I landsorten ha sedan fackskolor grundats i flera städer. Skolan för bokindustri i Göteborg började sin verksamhet år 1907 och sorterar under Slöjdföreningens i Göteborg styrelse. Utöver undervisning i sättning, tryckning, bokbinderi m.m. gives i denna skola kurser i litografisk gravyr och litografiskt övertryck. Avgångsbetyg meddelas efter genomgången 3-årig kurs. Lärlingsskolor finnas vidare i Uppsala, Malmö, Gävle, Hälsingborg och Jönköping. För utbildning av tidningstypografer finnes Tidningarnas maskinsättareskola i Stockholm, som grundades 1917. — För att inom Sverige bereda möjligheter till en högre utbildning av företags- och arbetsledare grundades år 1943 + Grafiska institutet i Stockholm, som började sin verksamhet 1944. N. Wessel: Svenska typografernas historia. Supplement, 1917; Svenska boktryckareföreningen 50 år, 1943; Tidningarnas arbetsgivareförening under tjugofem år, 1944. B. Ā. Fagtidsskrifter. Herved forstaas Tidsskrifter, der behandler et større eller mindre fagligt Omraade indenfor Videnskab, Kunst, Samfundsforhold, Teknik o.l., og som fortrinsvis henvender sig til en faglig begrænset Læserkres, som ønsker sig holdt underrettet om Forhold og Udvikling indenfor vedkommende Omraade. Ofte er Fagtidsskrifter tillige Foreningsorganer for faglige Sammenslutninger. De første egentlige Fagtidsskrifter fremkom i Begyndelsen af det 18. Aarhundrede og var af teologisk, historisk og juridisk Indhold; ved Midten af Aarhundredet fulgte naturvidenskabelige og medicinske Fagorganer, og snart efter kom økonomiske, pædagogiske, tekniske o.a. Tidsskrifter. I det 19. Aarhundrede indlededes den vældige Udvikling af Fagpressen, som — Side om Side med den voksende Specialisering — fortsættes den Dag i Dag, hvor faglige Tidsskrifter udgør den betydeligste Del af hele Tidsskriftmassen og spiller en overordentlig stor Rolle for al videnskabelig Forskning, for den tekniske Udvikling o.s.v. Som Følge heraf er den bibliografiske Behandling af Fagtidsskrifterne af meget stor Vigtighed (se Tidsskriftsbibliografier). I mange Lande har Fagpressen til Varetagelse af fælles Interesser sluttet sig sammen 19. Nordisk Leksikon for Bogvæsen. I i Organisationer, ligesom der i 1925 stiftedes en international Sammenslutning, »Fédération internationale de la presse technique et périodique«. De nordiske Foreninger, »Foreningen af danske Ugeblade, Fagblade og Tidsskrifter« (stiftet 1905), »Den norske fagpresses forening« (stiftet 1898) og »Svenska tidskriftföreningen« har endvidere etableret et betydningsfuldt Samarbejde gennem den i 1930 nedsatte »Nordisk Tidsskriftkomité«. G. Menz: Die Zeitschrift, ihre Entwicklung und ihre Lebensbedingungen, 1928; C. H. Lehmann: Einführung in die Zeitschriftkunde, 1936. P.B. Fahlcrantz & Gumælius Bokförlag, Stockholm. Firman grundades 1877 av fil. doktor Carl Johan Fahlcrantz (1849—1915). F., som 1873 blev bolagsman i Z. Hæggströms förlagsexpedition, utsågs till verkställande direktör i Centraltryckeriet 1874 och kvarstod som sådan i tre år, då han startade egen förlagsrörelse under firmanamnet Fahlcrantz & C:o. F. var livligt intresserad i sin tids bokorganisationsfrågor och utgav av trycket »I svenska bokhandelsfrågor« (1900) samt en historik »Bok- och musikhandlarnes pensionsförening 1853—1903« (1903). Efter F:s död 1915 förestods firman i tur och ordning av hans söner Elias F. (1879—1924) och Carl Johan F. (född 1892). Ar 1939 inträdde bokförläggaren Alrik Hummel- Gumælius (född 1903) som firmans ägare och chef, varvid firmanamnet ändrades till Fahlcrantz 8 Gumeælius bokförlag. F. & G:s bokutgivning omfattar huvudsakligen skönlitteratur, historia och kulturhistoria, och firman förmedlar i stor utsträckning finsk och finlandssvensk litteratur till den svenska bokmarknaden. B. A. Fahlgrén, Carl Isak (1816—78), svensk boktryckare. Startade tryckeri i Askersund 1856 och utgav från 1857 till sin död »Askersunds tidning«. F. uppfann nya typer och förbättrade äldre sådana för tryck för blinda och utgav en för sin tid förträfflig »Handbok i boktryckerikonsten för unga sättare« (1853). BJA Faktor, Leder af en Afdeling i et Trykkeri. Sætterfaktoren leder Sætteriet og Trykkerfaktoren selve Trykkeriet. Større Bogtrykkerier har ofte ogsaa en Faktor for Maskinsætteriet. Faktorerne skal være udlærte Typografer i den paagældende Branche for at kunne være vejledende i alle forekommende tekniske Spørgsmaal. H. T.