298 Finska bokhandlareföreningen — Fischer handlareföreningen stiftades 1903 och har sitt nuvarande namn fr.o.m. 1919. Föreningen har utfört ett betydelsefullt arbete för den finska bokhandels organisation och för att skapa enhetlighet i dess arbetsformer. Antalet medlemmar i föreningen är år 1947 120; ordförande är sedan 1930 Enok → Rytkönen. Ären 1933—44 utgav föreningen tidningen »Kirjakauppias« (Bokhandlaren) och sedan 1945 utger den tillsammans med Finlands förlagsförening och Landsortsbokhandlareföreningen »Suomen kirjakauppalehti — Finsk bokhandelstidning«. Finska sortimentsbokhandlareföreningen 1903—1913, 1913; Kort återblick på Finska bokhandlareföreningens verksamhet (Finsk bokhandelstidning, L, 1947). K.-E. H. Finska litteratursällskapet (Suomalaisen kirjallisuuden seura) grundades 1831 och äger i eget hus i Helsingfors ett av Finlands mest betydande vetenskapliga bibliotek, främst omfattande litteratur berörande finsk och finsk-ugrisk språkforskning, etnografi och folkdiktning samt Finlands historia. I biblioteket finnes dessutom en rikhaltig samling av äldre finskspråkiga tidningar. I anknytning till biblioteket finnes även ett folklorearkiv, som anses vara ett av de omfångsrikaste i världen. Biblioteket omfattar cirka 90,000 volymer. — Finska litteratursällskapet har även bedrivit förlagsverksamhet av största betydelse för den finskspråkiga litteraturens befrämjande. På dess förlag utkom under de första åren bl.a. den första upplagan av »Kalevala« (1835) och »Kanteletar« (1840). Sällskapet har utgivit 31 delar »Suomen kansan vanhat runot« (Finska folkets gamla runor), förteckningen över den finskspråkiga litteraturen (15 delar) och ett antal betydande arbeten inom finsk språkforskning. Större delen av sällskapets publikationer ha utkommit i dess »Toimituksia«-serie, som för närvarande omfattar 234 delar. Av dess tidskrift »Suomi« har 103 delar utgivits. Le société de littérature finnoise 1831—1931, 1931. S. H. Finska litteratursällskapets tryckeri AB (Suomalaisen kirjallisuuden seuren kirjapainon OY), grundat i Helsingfors. Ar 1849 fick Finska litteratursällskapet tillstånd att anlägga ett tryckeri. Sällskapet utarrenderade privilegiet samma ár och har aldrig självt ägt eller drivit tryckeriet. Mot slutet av 1800-talet hade det utvecklats till Finlands största företag inom branschen och befinner sig alltjämt i främsta ledet bland finska tryckerier. Från ár 1896 har det ägts av ett aktiebolag och tillhör numera tidningen »Uusi Suomi«. Förutom tidningstrycket har det såsom specialitet framställning av vetenskapliga arbeten, på vilket område det är det ledande företaget inom landet, och det är även känt för bokkonstnärligt högtstående alster. Verkställande direktör är E. Riekki och teknisk ledare sedan år 1917 J. V. K. → Paasio. Boktryckarkonstens i Finland historia, 1945, S. 302— 08. K.-E. H. Finspångs bibliotek. Den egentlige grundläggaren av biblioteket på Finspång, en bruksegendom i Östergötland, var överintendenten Louis De Geer. Han upprättade 1747 en katalog över sin boksamling, som då omfattade 6,567 arbeten. I denna samling ingick ett ej obetydligt antal böcker, som tillhört den förste medlemmen av ätten i Sverige, den store Louis De Geer (1587—1652), som 1618 förvärvat Finspångs bruk. I början av 1800-talet kom Finspång genom gifte och köp till hovkansleren Gustaf af Wetterstedt (1776—1837), som i betydlig utsträckning förökade biblioteket. Är 1856 förvärvades bruket av brukspatronen C.E.Ekman, som med biblioteket införlivade sin faders, kommerserådet G. H. Ekmans boksamling och även sin svärfaders, överintendenten Frans Adolf von Scheeles bibliotek. Ar 1904 inköptes biblioteket av Norrköpings stad för 35,000 kronor. Det omfattade då mer än 20,000 volymer och kom att bilda stommen i Norrköpings stadsbibliotek. Den värdefulla gravyrsamlingen, som ursprungligen ingick i biblioteket, hade redan på 1850-talet avsöndrats och sålts till hovjuveleraren Chr. Hammer. B. Lundstedt: Katalog öfver Finspongs bibliotek, 1883. H. Sdr. Fischer, Ernst (född 1890), svensk museiman. Blev amanuens vid de kungliga konstsamlingarna 1912 och vid Röhsska konstslöjdmuseet i Göteborg 1914. Han blev fil. doktor 1918 på en avhandling om »Västergötlands romanska stenkonst« och utnämndes till intendent vid Malmö museum 1923. Förutom ett omfattande konsthistoriskt författarskap har F. utgivit »Bokbandets historia« (1922) och lämnat en orienterande översikt över kapten T. Virgins bokbandssamling i »Ett urval av 1400- och 1500-talstryck samt konstnärliga bokband ur Thore Virgins samling på Qvarnfors« (1946). B. À. Fischer, Karl Kristian Emil (1861— 1939), norsk bibliotekmann. Cand. philol. 1887. Var først i noen år knyttet til Universitetsbiblioteket i Oslo, og virket 1910—21 som