396 Haandskriftsamlinger — Haas skilda avdelningar utgöra Elias + Palmskiölds, biskop C. G. → Nordins och Jacob → Westins samlingar. Genom särskilt testamente erhöll biblioteket Gustav III:s efterlämnade historiska papper med viktiga korrespondenser, statshandlingar etc. Ett ur lärdomshistorisk synpunkt viktigt handskriftsmaterial utgöra de samlingar av universitetslärares brevsamlingar, excerpt m.m., som införlivats med biblioteket. Samlingen orientaliska handskrifter omfattar bl. a. arabiska, turkiska, persiska och andra manuskript. Dessutom äger biblioteket en betydande samling musikalier i handskrift. Lunds universitetsbiblioteks handskriftssamling, ca. 12,000 nummer, omfattar ett antal medeltida manuskript, däribland det berömda 1100-tals-manuskriptet »Necrologium Lundense« och »Liber daticus vetustior«, värdefulla källor till Nordens äldsta kristna tid, samt yngre handskrifter. En särskild samling utgör »De la Gardieska arkivet« från → Löberöd. Bland senare förvärv märkas lundensiska universitetslärares efterlämnade papper med brevsamlingar, manuskript (C. A. Agardhs, Esaias Tegnérs m. fl.). Göteborgs stadsbibliotek såsom det yngsta av de stora offentliga biblioteken äger föga av äldre handskrifter. Nämnas bör Ostindiska kompaniets papper, ursprungligen överlämnade till Göteborgs museum i olika poster (1872, 1873 och 1877), den stora Dickson-Bukowskiska autografsamlingen (1876), de stora Hedlundska samlingarna, överlämnade 1907, 1935 och 1937 och Peter Wieselgrens brevsamling (1927). Apotekaren Gustaf → Bernström har som gåva till biblioteket överlämnat värdefulla manuskript av bl.a. Heidenstam, Selma Lagerlöf, Fröding och Hjalmar Söderberg (1937). Ar 1948 har biblioteket som gåva erhållit författaren Birger Sjöbergs efterlämnade manuskript. Linköpings stifts- och landsbiblioteks handskriftssamling, ca. 2,100 nummer, omfattar även grekiska och latinska medeltida manuskript (bl.a. en Cassiodorus-handskrift från 1100-talet), vilka till stor del härröra frân biskopen i Linköping, sedermera ärkebiskopen Eric → Benzelius d. y:s bibliotek. — De flesta av de forna gymnasierna i stiftsstäderna (nu högre allmänna läroverk) äga bibliotek med handskriftssamlingar, t. ex. Kalmar (260 vol.), Västerås (370 vol.), Växjö (ca. 700 vol. med flera medeltidshandskrifter och orientaliska manuskript). — Till Svenska vetenskapsakademiens bibliotek i Stockholm hör en betydande handskriftssamling, 2,700 nummer, med bl.a. Emanuel Swedenborgs manuskript, brevsamlingar från och till vetenskapsmän (Linné, Berzelius m.fl.) och den viktiga »Bergianska brevsamlingen«. Betydande manuskriptsamlingar finnas även i enskild ägo. Till biblioteket på → Skokloster hör en handskriftssamling som i sig upptagit samlingar efter släkterna Bielke, Brahe, Wrangel m.fl. Samlingen är nu deponerad i Riksarkivet. Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek, 1924; O. Walde: De svenska bibliotekens historia (S. D a h1s Bibliotekshandbok, II, 1931). R.E. Haandsætning, den almindeligste Betegnelse for Sætterens Arbejde, saaledes som dette er udført fra Gutenbergs Tid op til vore Dage. En Haandsætter sætter normalt ca. 1000 Bogstaver i Timen, en Maskinsætter ca. 6000. I vor Tid sættes den kompakte Tekst i Dagblade, Ugeblade og Bøger altid paa Maskine, og i stadig større Udstrækning sættes ligeledes Rubrikker og Overskrifter paa Maskine. Haandsætterens Arbejde bestaar nutildags væsentlig i Montering og Justering af Maskinsatslinjer, Ombrydning i Sider af maskinsatte Bøger samt Haandsætning af saadanne Arbejder, hvori der ikke forekommer væsentlig Tekst, som f.Eks. Brevpapir, smaa Reklametryksager, Indbygning af Illustrationer i Teksten, Opsætning af Titelblade etc. H. T. Haapanen, Toivo Elias (född 1889), finsk musikhistoriker och bibliograf. E. o. professor i musikvetenskap vid Helsingfors universitet sedan 1946. I sitt vetenskapliga författarskap har H. bibliografiskt behandlat medeltida pergament-fragment i Helsingfors universitetsbibliotek, vilka genom H:s och professor A. Maliniemis arbete ha blivit ordnade och tillgängliga för forskningen. Bland hans skrifter märkas »Verzeichnis der mittelalterlichen Handschriftenfragmente in der Universitätsbibliothek zu Helsingfors« (I—III, 1922—32) och »Die Neumenfragmente der Universitätsbibliothek Helsingfors« (1924). H. har även utövat en mångsidig och förtjänstfull verksamhet som praktisk musikman och orkesterledare. M. $. Haarstreger, de fine Streger i et trykt Bogstav. Haas, dansk Kobberstikkerfamilie. Stamfaderen var Jonas H. (1720—75), der var født i Nürnberg og efter i en Del Aar at have arbejdet i Hamburg 1752 kom til København, hvor han blev til sin Død. Faa Aar efter sin