434 Holmberg — Holst tornsbyggnad. Av trycket har han bl. a. utgivit »Program utgivna vid Abo akademi« (I—III, 1930—33). H. $S. Holmberg, Johan Christoffer (1743 —1810), svensk bokhandlare, bokförläggare och boktryckare. Började efter läroår egen bokhandel i Stockholm 1766, till vilken han senare öppnade filialer i Norrköping 1769, Göteborg 1770 och Uppsala 1793. Samtidigt med bokhandeln började H. förlagsrörelse, som snart blev av betydligt omfång. Han utgav en mängd vitterhet i original och översättning, flera arbeten av Linné och Acrell, Wilskmans »Svea rikes ecclesiastique werk« (1781—82), Svenska akademiens handlingar m.m. Hans viktigaste insats var initiativet till och utgivandet av »Stockholms-posten«, som han utgav 1778—89, varefter skalden J.H. Kellgren erhöll privilegiet på densamme, och »Extra-posten«, som H. utgav 1792—95. H. drev även tryckeri och var från 1779 delägare i L. Wennbergs tryckeri, tills han 1784 fick eget privilegium. År 1801 åtalades han som ansvarig för utgivningen av F. M. Klingers »Doctor Faust’s lefwerne, gerningar och hellwetesfärd« och dömdes 1803 sina privilegier förlustig, varvid P. Sohm övertog hans stilförråd och förlag. A.Ahnfelt uppger i sin essaysamling »Nektar och gift« (1881), att H. skulle blivit frikänd från åtalet i Högsta domstolen. A. Ahnfelt: Nektar och gift, 1881, S. 103—08; H. Schück: Den svenska förlagsbokhandelns historia, II, 1923, S. 2281—85; I. A. Bonnier & A. Hånell: Anteckningar om svenska bokhandlare, II, 1935, S. 61—63, 568—69. B. À. Holmboe, Thorolf (1866—1935), norsk maler og illustratør. Har laget illustrasjoner bl. a. til Petter Dass: »Nordlands Trompet« (1892), »Norske Digte« (1894) og »Sjøfugl« (1896), det siste verk med tekst av ham selv. Han er her helt ut preget av nyromantikken med dens sterke interesse for natur og stem-. ning og med dens trang til dekorativ stilisering. Meget stor betydning fikk H.s mange andre bokarbeider, dekorasjoner, omslag og bind, alle preget av jugendstilens forkjærlighet for den rytmisk svungne linje. R. R. Holmens bruk, svenskt pappersbruk med fabriksanläggningar i Norrköping och Hallstavik. Pappersfabrikationen började i Norrköping redan 1806 och den första pappersmaskinen inköptes från England 1835. Är 1854 ombildades företaget till aktiebolag. Den första sulfitfabriken anlades 1898—99 vid Loddby i Östergötland. Ar 1915 grundades av bolaget ytterligare ett pappersbruk med sulfitfabrik i Hallstavik i Uppland. Holmens bruk är Sveriges största fabrik för tillverkning av tidningspapper. Ärstillverkningen vid vardera av bolagets bruk överstiger 90,000 ton. Holmens bruks och fabriks aktiebolag, Sweden, 1921; Holmens bruks och fabriks aktiebolag, Norrköping, 1931. A. L.-À. Holmström, Axel (1881—1947), svensk bokförläggare. H. började som bageriarbetare, var åren 1904—09 expeditör i den ungsocialistiska tidningen »Brand« och arbetade samtidigt som agitator. År 1910 startade han »Axel Holmströms förlag«, till vilket han knöt en rad av unga radikala författare; sålunda har Gustav Hedenvind-Eriksson, Ivan Oljelund och Harry Blomberg m.fl. debuterat på hans förlag. H:s bokutgivning var alltid politiskt radikal, och under det andra världskriget intog hans förlag en starkt antinazistisk ställning, och från förlaget utgick många skrifter av politiska flyktingar, bl. a. utgavs Kurt Singers »Göring, Tysklands farligaste man« (1939), som blev den första svenska bok, som konfiskerades utan rättegång. Under 1940-talet har förlaget haft stor framgång med den amerikanske författaren Upton Sinclairs jättelika romanserie om vapenhandlaren Lanny Budd, som började med »De sádde vind« (1941), och med den schweiziska författarinnan Lisa Tetzners ungdomsböcker. B. A. Holst, H e 1g e (1871—1944), dansk Biblioteksmand. Fysiker. Blev 1920 ansat som Bibliotekar ved Teknisk Bibliotek paa den polytekniske Læreanstalt i København, der under hans Ledelse udvikledes fra et yderst beskedent Institutionsbibliotek til et moderne offentligt Fagbibliotek. Han arbejdede energisk dels for en Sammenslutning mellem Teknisk Bibliotek og Industriforeningens Bibliotek, hvorved Grunden kunde lægges til et virkeligt Centralbibliotek for de tekniske Videnskaber, dels for Opførelsen af en særlig Bygning til Biblioteket i Forbindelse med Danmarks tekniske Højskole. Begge Projekter oplevede han at se virkeliggjort, selv om deres Realisation først fandt Sted, efter at han paa Grund af Alder 1941 havde taget Afsked fra sit Embede. H. har udfoldet en meget betydelig litterær Virksomhed, overvejende af populærvidenskabelig Karakter; i en Aarrække var han først Medredaktør, senere Eneredaktør af + »Frem«. Ogsaa enkelte Artikler af biblio-