470 Jerima — Jeurling verk såsom Amos Anderssons »Bilder från kampen mellan Rom och Byzans (1931), Strengells »En bok om boken« (1931), de av konstnären M. Visanti illustrerade praktupplagorna av »Kalevala« (1938) och »Kanteletar« (1940) m. fl. B. 4. Jerndorff, August Andreas (1846— 1906), dansk Maler og Illustrator. J. hørte til den Kreds af Kunstnere (Pietro Krohn, Otto Haslund, Carl Thomsen m. fl.), der fornyede Aars Forløb overdrog til sin ældste Søn Ejnar Jespersen (1863—1918, senere Musikforlægger) for selv at drive sit Forlag i København, indtil han i 1898 overdrog dette til sin yngste Søn Halfdan Jespersen (født 1870). Denne, der havde faaet sin Uddannelse bl.a. hos Vilh. Tryde, gik med stor Energi og Dygtighed i Gang med at oparbejde et Forlag paa det spinkle Grundlag, der var ham overdraget. I Løbet af faa Aar lykkedes det ham at skabe et betydeligt Forlag, som nu kan regnes blandt de største i Landet. I Begyndelsen var det fortrinsvis Børnebøger, han udgav, men snart udvidedes Forlaget stærkt med særlig Vægt paa Oversættelseslitteraturen. Af danske Forfattere, der er udkommet paa Forlaget kan bl. a. nævnes Aage Barfoed, Erik Bertelsen, Karin Michaëlis, Marie Bregendahl og Ingeborg Vollquartz. I 1928 udvidedes Forlaget yderligere ved Erhvervelsen af V. Pios Forlag, og Firmanavnet ændredes til Jespersen og Pios Forlag. H.J. har haft en lang Række Tillidshverv indenfor Faget. Han var Formand for Den danske Boghandlerforening og for Forlæggerraadet 1929—40, for Boghandlerfagskolen 1919— 25 og for Boghandlerklubben 1928—31. Han har repræsenteret dansk Boghandel ved Congrès International des éditeurs’ Kongresser i Udlandet og her fremsat Forslag til ensartet Affattelse af Forlagskontrakter. Den danske Boghandlerforening udnævnte ham i 1941 til Aresmedlem. Hans Søn Iver Jespersen (født 1904) indtraadte i 1927 efter en grundig Uddannelse i København og i Udlandet i Forlaget og blev i 1935 optaget i Firmaet som Associé. Han har nu den daglıge Ledelse af Forlaget og har siden 1946 været Næstformand for Den danske Forlæggerforcning. O. T r y d e: Danske Boghandlerbiografier, 1947, S. 68 —70. O. A. Jesuiter, munkorden stiftad i Paris 1534 av den spanske riddaren Ignatius Loyola (1491— 1556). Jesuiterordens statuter innehöllo uttryckliga bestämmelser om inrättande av bibliotek vid ordens undervisningsanstalter (kollegier), och föreskriften följdes så vitt möjligt. Jesuitmissionen i Sverige fick som känt ett starkt stöd av konung Johan III, och det av honom 1576 inrättade prästseminariet blev under ledning av jesuiterpatern Laurentius Nicolai (Kloster-Lasse) den katolska propagandans högborg i det protestantiska Sverige. I det åt denna läroanstalt upplåtna gråmunkeklostret i Stockholm fanns sedan reformationen sammanförda boksamlingar från de indragna klostren i landet, och för modernare teologisk litteratur gjordes inköp eller insamlades bokgåvor utomlands. Kloster-Lasses verksamhet i Stockholm upphörde redan 1580, då han med 15 lärjungar begav sig till Braunsberg i Ostpreussen, medförande ett stort antal av de böcker, som tillhörde Stockholmskollegiets bibliotek. Dessa införlivades med därvarande jesuitkollegiums boksamling, och ytterligare en del överfördes av flyktande katoliker tiil jesuitkollegiet i Riga 1583. De flesta böckerna buro ägaranteckningen »Colleg. Soc. Jesu in Suetia«. Under Gustav II Adolfs fälttåg i Livland och Preussen blevo båda kollegiernas bibliotek svenskarnas byte och skänktes av konungen till Uppsala universitetsbibliotek. Vid de svenska arméernas härjningar under 30-åriga kriget erövrades många betydande boksamlingar, och till de främsta räknas jesuitkollegiets i Olmütz, som togs som byte 1642 och överfördes till Sverige. Även i Danmark drev jesuiterna missionsverksamhet och hade möjligen också en boksamling i Köpenhamn, att döma av ägaranteckningen »E Societ. Iesu Colleg. Haff: Inscriptas 1569«, vilken anträffats av fil. dr. ©. Walde i en Vitterhetsakademien i Stockholm tillhörig bok. I. Collijn: Bibliotheca »Collegii Societatis Jesu in Suetia« (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, I, 1914; II, 1915); O. Walde: Storhetstidens litterära krigsbyten, I—II, 1916—20; Den samme: Har det funnits ett »Collegium Socieatis Jesu Hafniense« (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, IV, 1917). B. Å. Jeurling, Anders (1851—1906), svensk tidningsman. Efter universitetsstudier i Uppsala övergick J. till journalistiken, var redaktör för »Gotlands allehanda« 1876—78, startade »Karlstads tidning« 1879 och var dess redaktör till 1884. Efter en kortare tid som tidningsman i Göteborg var han redaktionssekreterare i »Aftonbladet« i Stockholm 1885—89. Han grundade »Stockholms-tidningen« 1889 och lyckades på mycket kort tid föra fram den till ett av de ledande tidningsföretagen i landet. J. var initiativtagare till »Svenska tidningsutgivareföreningen« 1898 och var dess ordförande 1898—1900 och 1903—05. B. A.