24 Lindblad — Lindgren ten Johan August Lindblad (1865—1923), som 1911 flyttade verksamheten till Uppsala. Förutom en betydande utgivning av religiös litteratur — populärvetenskaplig och vitter — har Lindblads ett framgångsrikt skolboksförlag och har även utgivit stora kulturhistoriska verk som »Hågkomster och livsintryck« (I—XXV, 1921—45), den av riksarkivarien H. Almquist redigerade »Världshistorien skildrad i dess kulturhistoriska sammanhang« (I—X, 1927— 40) m.m. Vid förlagets 50-årsjubileum 1943 beräknades dess utgivning ha omfattat 2,200 olika arbeten. J. A. Lindblads förlag 1893—1943. Jubileumskatalog, 943. B. A. Lindegren, A gi (1858—1927), svensk arkitekt, bok- och exlibriskonstnär. Genomgick Tekniska högskolan i Stockholm 1877—81 och Konstakademien 1882—85. L. var arkitekt vid Överintendentsämbetet 1885—1927. Som bokkonstnär har han dekorerat och illustrerat stora praktverk som John Böttigers »Hedvig Eleonoras Drottningholm« (1897) och F.U. Wrangels »Les maisons souveraines de l'Europe« (1898—99). — L. var en av de främsta heraldiska konstnärer vi haft och har en betydande del i den heraldiska renässansen i Sverige. Han har utfört många exlibriskompositioner, etsade av honom själv eller graverade i stål, oftast av professor Adolf Lindberg. Bland hans bästa kan nämnas greve Axel Fredrik Olausson Wachtmeisters exlibris. A. B. Linder, Greta (född 1888), svensk bibliotekskonsulent. L., som redan 1913 knöts till den då nytillkomna bibliotekskonsulehtinstitutionen, blev efter studier vid bl. a. New York Public Library andre bibliotekarie vid Stockholms stadsbibliotek 1925 samt år 1929 andre bibliotekskonsulent (sedan 1946 bibliotekskonsulent) hos Skolöverstyrelsen. Hon har — bl. a. som medlem av Stockholms stadsbibliotekskommitté, som författare av ett flertal skrifter rörande biblioteksfrågor och som lärare och ledare vid ett mycket stort antal utbildningskurser för bibliotekspersonal — gjort en betydelsefull pionjärinsats i det moderna svenska folkbiblioteksväsendets historia. Bland hennes skrifter märkas »Katalogregler i sammandrag« (1938, 5. uppl. 1947) och »Bibliotekarieyrket« (1947). B.H. Lindfors Bokförlag. Ur den 1929 grundade försäljningsfirman Lindfors bokförmedling bildades år 1932 firman Lindfors bokförlag, som 1935 blev aktiebolag. Företagets verkställande direktör är majoren Torsten Lindfors (född 1884). Bland större arbeten, som förlaget utgivit, kan nämnas »Vår konung och hans gärning« (1933, ny, omarbetad uppl. med titel »Vår konung«, 1943) och framför allt samlingsverket »Hantverkets bok«, varav förlaget utgivit 9 delar, bl.a. »Grafiska yrken« och »Boktryckarkonst«. Under Nordiska bibliofilsällskapets namn har förlaget utgivit de båda praktverken »Frithiofs saga« (1937), illustrerad av Kurt Jungstedt, och »Fyra skrifter av Carl von Linné« (1939), illustrerad av Harald Sallberg. Under åren 1935—38 hade förlaget ett dotterbolag, »Lindfors Bogforlag A/S« i Köpenhamn. B. A. Lindgren, svensk boktryckarefamilj. Anders L.I (1826—88) inköpte ett litet tryckeri i Göteborg, där han 1845 fick tillstånd att driva tryckerirörelse. Firman specialiserade sig tidigt på accidenstryck men utförde också en del boktryck, bl.a. den av L. själv författade »Samlade anteckningar rörande Götheborg förr och nu« (1846, ny upplaga samma år) och den första fullständiga svenska upplagan av Harriet Beecher Stowes »Onkel Toms stuga eller negerlifvet i Amerika«, som utkom utan tryckår, troligen 1853. Boken, som hade 40 helsidesplanscher och utgavs häftevis, blev en stor framgång och utkom i sin fjärde upplaga 1862. Om L:s yrkesambition vittnar, att han gjorde det första försöket i vårt land att utge en typografisk facktidning, »Journal för boktryckeri-konst, stilgjuteri, bokbinderi m. m.«. Endast tre nummer utkommo åren 1851—52. Från L:s officin utgavs också tidningen »Förposten« 1865—70 och 1875. Omkring 1880 upptog L. tre av sina söner i firman, varvid firmanamnet ändrades till »A. Lindgren 8 Söner«. De två äldre bröderna, Ernst L, (1856—87) och Carl L. (1867—94) dogo tidigt, oċh den yngre brodern Anders L. II (1868—1915) blev företagets chef. Under hans ledning utvecklades tryckeriet betydligt, fortfarande med huvudvikt på accidenstryck och tryckarbeten för statliga och kommunala verk. Efter Anders L:s död blev Gustav L. (1887—1935), son till Ernst L., ledare för tryckeriet, som han utvidgade med kartongfabrik, bokbinderi och kontorsboksfabrik. Vid Gustav L:s död inträdde hans hustru Majen L. som företagets chef. T. Wasséêén: A. Lindgren & Söner 1845—1945, 1945. B. À.