146 Nordiska förlaget — Nordiske Forlæggerraad gjorde då ett försök med att utgiva tioöresböcker, men detta slog ekonomiskt illa ut, och förlaget råkade i svårigheter. Det såldes 1913 till → Ahlén & Akerlunds förlag, som fortsatte utgivningen av tjugofemöresböckerna, tills den av det första världskriget framkallade dyrtiden omöjliggjorde det billiga priset. J.Landquist: Billighetslitteraturen och den litterära överproduktionen (Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet, II, 1913). B. AÀ. Nordiska museets bibliotek, svenskt specialbibliotek för nordisk topografi, folklivsforskning och konsthantverk. Biblioteket räknar sin uppkomst från 1880-talet och upptar för närvarande (1951) ca. 1,700 hyllmeter. I denna siffra äro icke inräknade de av Nordiska museet förvaltade specialsamlingarna på Skansen, tillsammans ca. 150 hyllmeter, och vilka bestå av A. Hazelius’ bibliotek, Viktor Rydbergs bibliotek och herrgårdsbiblioteket på Skogaholms herrgård. Ytterligare tillkommer en av »Svenska boktryckareföreningen« i Bokindustrimuseet på Skansen deponerad samling av äldre svenska tryck och typografisk litteratur samt sedan 1953 resterna av prinsessan → Sofia Albertinas bibliotek, som förvaras i Tottieska malmgården. — Huvudbiblioteket inom Nordiska museets byggnad omfattar även flera specialsamlingar, av vilka må nämnas August Strindbergs efterlämnade boksamling samt överstelöjtnant R. Müntzings jaktbibliotek. Handskriftsamlingen omfattar ett skråarkiv, samlingar av vid forskningsresor insamlat material rörande svensk kulturhistoria, en brevsamling och ett betydande bildarkiv. — Inom Nordiska museets byggnad — men utan samhörighet med museet finnes även Kungl. Livrustkammarens bibliotek, grundlagt 1910. Detta omfattar ca. 10,000 band och är ett specialbibliotek för vapen- och kostymhistoria, ceremoni- och ordensväsen, heraldik, jakt, fäktning, ridkonst etc. B. A. Nordiska musikförlaget i Stockholm grundades 1915 av vissångaren Sven Scholander och den danska förlagsfirman Wilh. → Hansen. Så småningom utvidgades verksamheten att även omfatta musikhandel med grammofon- och instrumentavdelning. År 1932 inköpte firman de av A.-B. Svala & Söderlund utgivna förlagsverken och 1934 övertogs Carl Johnns musikhandel med tillhörande förlagsverksamhet. Som generalagent representerar förlaget Wilh. Hansens Musikforlag i Köpenhamn och Norsk musikkforlag i Oslo. Förla- gets publikationer omfatta främst nyutgåvor av klassisk musik, verk av svenska tonsättare (Stenhammar, Rangström, Rosenberg, Nystroem m.fl.) och musik för undervisningsändamål. Bland serieutgåvorna kunna nämnas Gula serien, Edition Musicalia, För visans vänner och Orkesterrepertoaren. Antalet förlagsverk uppgick 1951 till inemot 4,000, inklusive teoretisk och pedagogisk litteratur. Förlagets chef är sedan 1930 Erik Börjegård (£. 1905). A. D. Nordiske Forlag, Det, dansk Forlagsaktieselskab oprettet 1895 ved Sammenslutning af Ernst → Bojesens Kunstforlag og P. G. Philipsens Forlag med Ernst Bojesen som Direktør og Gustav → Philipsen som Formand for Bestyrelsen. Med Udgivelsen af en Række store Værker i flere Bind f. Eks. »Danmarks Riges Historie«, »Folkenes Historie« og Tidsskriftet »Frem« foruden Romaner af Datidens betydeligste Forfattere og af en stor Mængde Skolebøger og Ordbøger førte Bojesen paa kort Tid Forlaget frem til at blive Gyldendals farligste Konkurrent. I nogle Aar opstod en haard Konkurrence mellem de to Forlag, paa den ene Side ført af Bojesen, paa den anden af Peter → Nansen, der da var litterær Leder af Gyldendal. Kampen gjaldt ikke blot Forfatterne, som skiftede fra Forlag til Forlag, men ogsaa Førerstillingen paa Skolebogs- og Haandbogsomraadet. Konkurrencen førte en hidtil ukendt, stadig kraftigere Annoncekampagne med sig og blev efterhaanden utilfredsstillende for begge Parter, hvorfor de to Forlag i 1903 paa Peter Nansens og Gustav Philipsens Initiativ sammensłluttedes under Firmanavnet + Gyldendalske Boghandel Nordisk Forlag A/S. O. A. Nordiske Forlæggerraad, Det. Raadet blev foreslaaet oprettet paa det nordiske Forlæggermøde paa Hindsgavl Juni 1935 af Nils Geber. Konstituerende Møde afholdtes i Stockholm i September 1935 med tre Repræsentanter fra henholdsvis Sverige, Norge, Finland og Danmark, der endeligt vedtog de i Forvejen forberedte Vedtægter. Raadet, der har ialt 12 Medlemmer, har til Formaal at skabe et intimere Samarbejde mellem de nordiske Landes Bogforlæggere. Det drøfter derfor Spørgsmaal af almen Interesse for disse, herunder Veje til øget Spredning af det enkelte Lands Litteratur i de øvrige Lande, samt eventuelle Spørgsmaal af international Natur. Raadet mødes normalt en Gang om Aaret; de fire Lande skiftes til at være Værter og til