Rosenbergska biblioteket — Rosenhane 2753 upproret. Det var fortfarande uppställt på Wittingau, då kejsaren 1625 överlät nyttjanderätten till slottet på sin son Ferdinand III, som 1647 lät överföra boksamlingarna till slottet i Prag. Över biblioteket upprättade Wenzel Brezan 1602—08 en magnifik katalog i fyra röda kalvskinnsband, omfattande närmare 11,000 arbeten. Katalogen, som nu förvaras i Kungliga biblioteket i Stockholm, togs som mönster för den katalog, som Isak → Vossius påbörjade 1651 över drottning Kristinas bibliotek. I Sverige uppdelades biblioteket sålunda, att de dyrbaraste klenoderna stannade i drottningens bibliotek, medan andra partier tillföll Stockholm storkyrka, Abo akademis bibliotek och gymnasiebiblioteken i Strängnäs och Västerås. Vid Stockholms slotts brand 1697 och likaså vid Abos brand 1827 gick en stor del av de Rosenbergska böckerna förlorade. Av de som bevarats till vår tid, finns de flesta i Kungliga biblioteket i Stockholm, däribland de som en gång tillfallit Stockholms storkyrkas bibliotek, vilket 1843 deponerades i Kungliga biblioteket. Uppsala universitetsbibliotek erhöll några Rosenbergska böcker med Magnus Gabriel de la Gardies donation 1686 Lunds universitetsbibliotek likaså genom Karl XI:s donation av det Gripenhielmska biblioteket. Genom duplettauktioner i Stockholm, Strängnäs och Västerås har en del böcker hamnat i enskild ägo, och på sådana auktioner har troligen de band förvärvats, som nu finns i Det kgl. Bibliotek i Köpenhamn. Slutligen kan nämnas, att Vatikanbiblioteket äger ett antal Rosenbergska handskrifter, som kommit till Rom med drottning Kristina. De Rosenbergska böckerna är oftast bundna i gedigna band av pergament eller gult svinskinn, i enstaka fall även i vitt eller rött kalvskinn. De kan uppvisa en rik flora av exlibris, och man känner för närvarande till över tjugo stycken olika, varav huvudparten är pärmexlibris. I. Collijn: Det Rosenbergska biblioteket och dess exlibris, 1907; Densammbe: Nya bidrag till det Rosenbergska biblioteket (Nordisk tidskrift för bok- och bib- lioteksväsen, XIII, 1926); O. Walde: Stormaktstidens litterära krigsbyten, I, 1916, S. 306—333. N.P. Rosenhane, svensk friherrlig ätt med flera betydande boksamlare bland sina medlemmar. — Johan Göransson R. (1571—1624), ståthållare på Nyköpings slott, gjorde under ungdomsårens utländska resor, särskilt i Tyskland, ett flertal bokförvärv, »dels vanliga läro- 18* böcker i etik, dialektik och kateketik, ordspråkssamlingar, utdrag ur Aristoteles’ skrifter etc., dels viktiga historiska och kyrkohistoriska verk samt en del arbeten av medicinsk och botanisk natur« (O. Walde). Om senare tillskott till biblioteket är ej mycket bekant, även om flera exempel har framdragits på böcker, som tillförts det under R:s mognare år. — Schering R. (1609-63), den föregåendes äldste son, diplomat och kansliråd, sammanbragte på Tistad i Södermanland ett berömt bibliotek, som till större delen bestod av krigsbyten från Polen och Danmark och särskilt omfattade kyrkofädernas och skolastikernas skrifter. — Johan Johansson R. (1611—61), Johan G:son R:s andre son, som även gjorde karriär inom statsförvaltningen, åtföljde 1638 —40 pfalzgreven Carl Gustaf på en längre utrikes resa, under vilken han gjorde inköp för ett betydande eget bibliotek. En stor del av hans bevarade böcker är italienska och av politiskt innehåll, men liksom de franska troligen inköpta och bundna i Frankrike. Ofta är banden, även hos de italienska böckerna, typiska franska rödbruna kalvskinnsband med gulddekorerad rygg. Under en tidigare resa inköpte R. ett flertal tyska och nederländska verk. Hans bibliotek ärvdes av sonen Linnert R. (1656—74). — Johan R. (1642—1710), son till Schering R., blev 1686 president i wismarska tribunalet och var 1704—07 ambassadör i Berlin. Under sina år i Wismar skapade han för tribunalets räkning ett ansenligt bibliotek, över vilket en tryckt katalog utgavs 1703. På Tistad samlade han ett betydande, eget bibliotek, till stor del bestående av juridik och historia. Då den gamla byggnaden på Tistad revs ned och det nuvarande slottet byggdes, försåldes delar av biblioteket 1764 till C.F. → Eckleff. — Schering R. (1754—1812), sonsons sonson till Schering R. (1609—63), statssekreterare och författare till flera arbeten i historia, samlade på stamgodset Torp i Södermanland ett stort bibliotek, delvis bestående av ärvda böcker men till största delen hopbragt av R. själv. Det omfattade i synnerhet böcker i svensk historia, biografi och geografi, vidare också en stor samling kartor, ritningar och kopparstick och en betydande samling manuskript till svensk historia. Biblioteket ärvdes av R:s måg Johan Jennings, gift med Sophia Eleonora R., och donerades 1826 av dessa till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademin, Uppsala universitetsbibliotek och Strängnäs läroverks bibliotek. — Genom donation av släkten Ribbing av Zernava har till