Tynell— Typografiska föreningen 453 »Sveriges allmänna biblioteksförening« utarbetade det av föreningen sedermera antagna klassifikationssystemet för svenska bibliotek. Han var vidare sekreterare i den kommitté, som utredde Stockholms stadsbiblioteksfråga på 1920-talet, samt under 30 år medredaktör för »Biblioteksbladet«. Utom sin doktorsavhandling, som behandlade det svenska statsrådets politiska ansvarighet, författade T. en rad skrifter rörande olika sidor av folkbiblioteksväsendet. Hans arbete »Folkbiblioteken i Sverige« (1931) är standardverket rörande folkbibliotekens äldre historia. Han utgav kommenterade upplagor av författningar och föreskrifter rörande folk- och skolbibliotek, redigerade serien »Orientering i aktuella ämnen« (1934 ff.) och utgav det i denna serie ingående arbetet »Om studier« (1934). T. inlade stora förtjänster vid genomförandet av den biblioteksreform, som beslöts vid 1929 års riksdag. En utpräglad ämbetsmannabegåvning i förening med en klar förståelse för folkbibliotekens uppgifter gjorde T. särskilt lämpad för uppgiften. Under åren 1918—40 var han ledamot av »Sveriges allmänna biblioteksförening«s styrelse och ordförande där åren 1933—40. I svenska sektionen av »Världsförbundet för folkbildningsarbete« var han under många år ordförande. F.Hjelmqvist&GretaLinder: Knut Tynell 1887—1953 (Biblioteksbladet, XXXVIII, 1953). B.H. Type, i Typografien Benævnelse for det Metallegeme, der bærer det spejlvendte → Skriftbillede, Typerne fremstilledes indtil Midten af det 19. Aarhundrede med Haanden i et → Støbeapparat, men Fremstillingen foregaar nu maskinelt i Skriftstøberier eller den foretages automatisk i → Sættemaskinerne. Se ogsaa under Kegel og Skriftstøbning. F. D. Typehøjde. Se Skrifthøjde. Typemetal eller Skriftmetal er det Metal hvoraf → Typen støbes. I Bogtrykkunstens første Aarhundreder brugtes som Regel Bly, nu anvendes hovedsagelig Metallegeringer bestaaende af Bly, Antimon og Tin. E. D. Typografi. Se Bogtryk. Typografisk Punkt. Se Punktsystem. Typografisk Selskab for Danmark og Norge, et efter udenlandsk Mønster af den initiativrige Agent Hans Holck i 1772 stiftet Selskab, hvis Formaal det var at udgive og spre- de gode og nyttige Bøger, som det ellers vilde være vanskeligt at faa udgivet. Blandt Selskabets Stiftere var desuden P.F.Suhm, Ove Guldberg, Børge Riisbrigh, Abraham Kall, J.H. Schlegel; de to sidstnævnte fungerede som »Forstandere«, Selskabet var organiseret som et Interessentskab, hvis Deltagere fik udbetalt Udbytte i Form af Bøger, ligesom man ved at tegne sig for en »Portion« kunne sikre sig Selskabets Publikationer til Favørpris. Selskabet fik en ikke ringe Tilslutning, især i Norge, og udgav en Række værdifulde Skrifter, blandt hvilke kan nævnes Worms Forfatterleksikon (1771—73), Frimanns »Samling af Stiftelser og Gavebreve i Norge«, I—II (1774—1777), Friis Rottbøll: »Icones et Descriptiones Plantarum novarum« (1773), O. F. Müller: »Om Pilelarven« (1772), C.C. Lous: »Experimenta ad Compassum perficiendum« (1773), Hans Strøm: »Tilskueren paa Landet« (1775), Charlotte Biehls Komedier (1773). Selskabets Virksomhed kunde dog i Længden ikke holdes i Gang, og 1781, efter at man Aaret før havde overdraget sine Forlagsartikler til Søren + Gyldendal, besluttedes det at ophæve Selskabet. P. B. Typografiska föreningen i Stockholm, som är Sveriges äldsta fackförening, bildades 1846 och har enligt senaste (1930) formulering av stadgarna till ändamål att »sammansluta alla inom de grafiska yrkena i huvudstaden med dess omnejd sysselsatta arbetare att inom ramen av Svenska Typografförbundets stadgar genom fackliga och praktiska åtgärder söka förbättra medlemmarnas ställning i ekonomiskt avseende; att genom föreläsningar i socialistiska och socialekonomiska frågor giva medlemmarna inblick i det sociala arbetet (socialisering, kooperation m.m.), ävensom föreläsningar i andra allmänbildande ämnen; samt att i samförstand eller förening med andra arbetareorganisationer städse hava hela arbetareklassens väl till ögonmärke«. 1887 ingick föreningen som en avdelning i det 1886 grundade → »Svenska typografförbundet«. 1851 inköpte föreningen ett boktryckeri och som ett s.k. associationsföretag skapades firman Typografiska föreningens aktiebolag, vilken skulle »åt medlemmar av Typografiska Föreningen, vilka, i brist på tillräckligt förlagskapital, enskilt för sig ej vore i tillfälle att för egen räkning idka boktryckerirörelse, öppna en utsikt att i förening med yrkesbröder medelst sammanskjutande av penningar och arbetskraft bereda sig en på ihärdig flit, spar-