Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 I VÅRSTORMARNAS TID
ihop sig och borrat ner hufvut i en päls, så att
bara ett rödt öra med en silfverring i snibben syntes
under mössan sticka fram.
— Hugg i så (få vi opp dom! sade Jonas.
— Men hvar ha ni gubben, då? — Få se på’n, är
han död, den där?... — Hur långt ut var ni då?
— Ja, men, ska gubben drifva å gåle utåt hafvet
nu då ? — Nog få vi väl ro efter gubbstackarn ändå!
— Ha I sagt till, att mora ha bäddat? — Det var
falit, hvad han är hvit i syna, karln!
— Undan här! ropade Erik. — Ta i nu, få
vi opp den här först. Åhå ja! Så, bär in honom
i kammarn!
— Hör ni — sade han och ruskade på den
andre — kan ni vakna nu? Eller ska vi bära opp
er med?
— Hur sa du? Hur mycke är klockan då?
mumlade finnen, men Erik ruskade i honom, tills
han blef vaken, satte sig opp och gnuggade ögonen.
När han sedan såg så mycket folk omkring sig
och sjöboden och en grågrön gräsbacke längre upp,
ett stycke bärg, skogen och himlen, ruskade han på
hufvut, gäspade och stirrade.
— Nu är vi hemma i hamn, sade Erik och
tog i honom, och gubben ska vi fara och hämta om
en stund och kamraten eran ha vi burit in.
— Jaså! sade finnen långsamt. Hvar är jag
då?
— Ni är på Ulfön.
— Kors! sade finnen och sänkte hufvut
suckande. Jag vet int nånting. Jag är så trött.
— Kom in då och lägg er, sade Erik, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
