Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105 STORGRUNDSFISKARE
— Jaså, sade gubben betänksamt och tog upp
en surströmmingskutting.
Det var stilla öfver hamnen.
Oppi gistvallen ofvan boden, där gubben satt,
hade gumman fått ett lag stadsfruntimmer omkring
sig, och deras brokiga klädningar fladdrade mellan
de brunlättade skötarna, under det julisolen lustigt
sken på kaffebrickan och den gamla gummans
massiva glasögon. Och gumman berättade som hon
alla somrar förut berättat för andra, hvilka beredt
sina efterträderskor på hennes raljerande,
natursanna och religiösa tunga.
Men inåt hamn stod man på hamnvägen och
ordnade med skötarna för rodden. Somliga af de
rödaktigt klädda jäntorna sjöngo, andra stodo
tigande vid sina sköthögar, stadspigorna hängde
glåmiga ansikten på grindarnas blåmålade spjälor, och
pojkarna i sina fladdrande bussaroner och nötta
sälskinnspjäxor och med mössorna på nacken
skämtade och skrattade med dessa fjärran från komna
fåglar, lysande till blick och lockande till åthäfvor
och enligt pojkarnas mening intet bättre önskande
än att bli famnade af kraftiga armar.
Åbygges dräng kom med en not-tög öfver axeln,
vände sig till en stadspiga med ansikte som en grå
svamp:
— Vill du följa med på grundet i natt, Anna?
— Hva ska jag där?
— Hva ska "du där! skrattade Hardins Danke.
Hva ska en stadsjänta på sjön med en fiskarpojke
till! Vet du det? Vet du int? Hon ska...
— Tyst, Danke, och tig med långtruten din!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
