Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fiskarglädje
129
skynke öfver glaskupan som man hänger öfver en
fågelbur om kvällen. Men en liten del af skynket
hade varit uppe, den platsen kallades solnedgång.
Och skynket var af ett tunt tyg, som släppte
genom ljus från det stora rummet utanför, i hvilken
glaskupan och lallt hvad däri fanns blifvit placerad.
Nu var det, som om någon varligt lyft på skynket
för att ej hastigt och grymt väcka de sofvande. Det
lyftes från kanterna upp mot högsta hvalfvet, och
en ny dager strömmade in och lyste på allt därinne,
höljdt af ro och stillhet. Slutligen var hela skynket
aflyft och en färglös, klar och orörlig ljusning låg
öfver allt, som fanns i kupan och som sof med ett
frånvarande och omedvetet uttryck, för betraktaren
fullt af skönhet och sorgmodighet. Den nya dagens
sken började komma och fyllde upp den förutvarande
ljusningen med färg, och då vaknade allt och fick
ett nytt ansikte. Rodnad drog öfver skogar och berg
och lägdor. En blå vindkåra krusade vattnen.
Kupan började hettas, olika strömmar satte fart på
allt.
Men redan länge, innan det hunnit bli dag, hade
väckarklockorna i hamn börjat surra. Luckorna
stöttades ner med ett par fots öppning vid öfre kanten,
där morgondagern släpptes in, och huttrande
hoppade pojkar och jäntor ur sängarna, drogo på sig
kläderna, virade amien om halsen, gäspade och
små-grälade och hasade sig ner i boden.
En tunn ishinna låg på vattnet. Det var
blå-grönt i himlen, stjärnorna voro enstaka och stora.
Det var hvasst i luften.
Pojkarna klarade sina naturbehof ute på
bryg-Fiskare. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
