Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ack. herre, straffa icke mig i 175
II.
Hustru Åbygge, Isom var en duktig människa,
hade ordnat stugan grann med eld i spiseln, julljus,
enris, kaffebord med hvit duk och de vackra
kopparna, pappersblommor och en stor skorpkorg.
Pojken, som hon hade inhyses, en stackare om
tolf år, hade hon tvättat, kammat och klädt snygg,
och nu satt hon vid fällbordet under julljusen och
stafvade Gamla testamentet, medan pojken Nils satt
i spiselvrån och lutade sig mot väggen, orörligt
stirrande på julbordet.
Nederst vid dörren stod tvåkannshämtaren med
brännvinet.
När Åbygge kom in, var han nära att stjälpa
omkull hämtaren. Han tog den, han lyfte den, han
satte den på kaffebordet.
— Där skall gudsvinet stå! sade han.
Rimmet töade ur det yfviga rödskägget, och de små
ögonen stodo ilskna under pannan i sina
urholkade skottgluggar.
— Där skall gudsvinet stå, sade han, midt på
bordet och inte vid dörren, så en sia kull’et, når en
öppna och går in i förbannelsens hus till
förbannelsens käring. Höre du, hvad jag säg?
Hustrun teg och sökte läsa vidare, och pojken
i spiselvrån stirrade på husbonden. Det syntes
på hans ansikte, hur rädd han satt där och sökte
att få förbli obemärkt.
Åbygge stampade i golfvet.
— Höre du, hvad jag säg?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
