Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Starten - 1. Stockholm—Öregrund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28.
LUDVIG NORDSTRÖM
i Öregrund, att, när en av dessa gubbar om vårarna ankrat upp
här på "banken", som man sade då och bland de äldre alltjämt
säger, lät han ro sig i land och åt en ordentlig middag med
borgmästarn, och då sade den tidens öregrundare:
— Gubben Nordström har kommit. Nu är det vår!
Han måtte av vissa skäl att döma ha varit min farfars far,
och jag har, efter undersökning, återfunnit honom i stadens
hamn-böcker, på 1790-talet.
Jag kom hit på en motorbåtsfärd första gången den 1 september
1919, och som jag satte min fot i land, kände jag, att här hade
jag i en tidigare tillvaro ofta varit, här var jag hemma, och under
15 år kom jag hit varje vår som förste sommargäst, med följd,
att öregrundsborna sade:
— Nordström ha kommit. Nu är det vår!
Öregrund är för övrigt inte den minsta bland Juda städer.
En gång fick jag ett brev från England, på kuvertet stod mitt
namn och sedan som adress bara Öregrund, men inget angivande
av land.
Hur kunde det vara?
Såsom nästan öregrundare svarade jag:
■—- Jo, det i hela världen berömda svenska järnet kallades i
England aldrig annat än "Öregrund Iron". Därför visste man att
Öregrund, det var Sverge!!
Inseglingsfyren till den nära tre mil långa Öregrundsgrepen,
d. v. s. det öppna vattnet mellan fastlandet och den långa Gräsön,
vilken fyr är placerad på norra spetsen av Örskäret, en holme,
som bildar Gräsölandets norra ända, uppfördes år 1738 för medel
från de norrländska hamnstäderna, och det är en av svenska
kustens allra största och ståtligaste fyrar, som än i dag kastar sitt
ljus långt ut över Gävlebuktens farliga vattenöken. För mig står
denna höga, vita pelare i havet som det stolta och traditionsrika
spänne, som förenar Norrland med Svealand och hela övriga
Sverge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
