Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Färden - 4. Örnsköldsvik—Härnösand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖRNSKÖLDSVIK—HÄRNÖSAND
141
lidna moder, änkefru Marie Sarah Nordström, f. Parjitt, tidigare
jordfäst och bränd i Stockholm, enligt från vederbörande
begravningsbyrå i samma stad på sin tid översända handlingar.
Jo, allt var i laga ordning, svarade man mycket vänligt, och
jag gick till närmaste blomsterhandel, i gamla s. k. Versteeghska
huset just ovanför nuvarande Bilstationen, förr i världen
Sundsvallskajen.
Det var på denna plats, som en gång i världen det s. k.
Holmbergska huset låg, ägt, om jag ej misstar mig, av gamle Sven
Holmberg, som jag minns från min barndom, då han, om jag
fortfarande inte misstar mig, ägde och bebodde Stenhammars
egendom utanför stån, uppbyggd av biskop Nordin, Gustav III:s
Göring, för att ta en jämförelse från vår tid, och längre fram
ägd av professor Norberg, orientalisten, som Tegnér tillägnade
sin "Axel" med den ståtliga dedikationen.
På detta Stenhammar bodde även min familj en kort tid,
1902—03, men då ägdes det av en bonde.
Sven Holmberg kallades emellertid "Sven i Helvete", alldeles
som gamle general Sven Lagerberg i Stockholm, men av vilket
skäl vet jag icke. Möjligen skulle man kunna finna en förklaring
i följande.
Någon gång i februari år 1877 nedbrunno 7 boningshus och
en del magasin i Härnösand, och branden började just i det
Holmbergska huset. Hur? Ja, eftervärlden har påstått, att branden
anlagts — av hämnd. En arbetskarl skulle samma dags morgon
ha fått en åthutning av husägaren -—- Sven i Helvete — för att
han sölat så med vedhuggning, varvid han skulle ha mumlat
något, som senare tytts som hot om hämnd, och hämnden skulle
bestått i, att han tuttat eld på gården.
1906 på julen eller 1907 på nyåret träffade jag på fru Kitzings
pensionat: "Borgen" i Grisslehamn en gammal handelsresande,
som i hela sitt liv rest på Norrland. Han berättade, att han just
den natten bott på det s. k. Lilla Hotellet, som varit inrymt i
Holmbergska huset, och att han måst rädda sig över hustaken.
Och att det varit något mystiskt med denna brand, det hade också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
