Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Färden - 5. Härnösand—Sundsvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
LUDVIG .NORDSTRÖM
§ 2. Kl. 7.55 e. m.
Gubben Björk.
Till Svenskär kl. 5.35 e. m. Därifrån kl. 7.55 e. ni.
Det är första gången jag varit i denna hamn. Jag har farit
här förbi otaliga gånger, genom det smala, korta sundet, vid
vars västra sida fiskläget ligger uppkrupet bland stenblocken med
en rad sjöbodar längs stranden, men jag har aldrig tidigare varit
i land. Det var på den tiden, då man for med båt mellan
Härnösand och Sundsvall och det var full servering och restauration
på alla båtar. Då åt man middag nere i matsalongen och drack
sedan kaffe och punsch på däck, nere på mellandäck drack "folket"
pilsner, men vare sig det var punsch eller pilsner, på mellandäck
eller på övre däck, i gungan blevo alla. Det verkar ofattbart
längesen.
På den tiden sände fiskrarna in sin strömming till städerna
med dessa båtar. I stora kålfat. Dessa återsändes sedan tomma
av fiskhandlarn i stån, och när båten passerade lägena, kastades
kålfaten helt enkelt överbord, och man rodde ut från bodarna
och drog upp dem ur sjön.
Det här är en liten utomordentligt vacker, prydlig och solig
fiskarhamn. Man har mot norr en helt enkelt enastående utsikt
upp mot Härnön. som hägrar violblå över havet, fullkomligt
italienskt, hela Ångermanlandskusten är ju, på ett nästan mystiskt
sätt, Medelhavsbetonad, och Gud vet, om jag nånsin sett det så
klart och tydligt som just i dag.
Emellertid, här bo nu 7 strömmingsfiskare med familjer i de
vanliga låga, grå stugorna. Här har man ännu inte hunnit få in
de förbannade brutna taken, som förpesta snart sagt hela svenska
landsbygden och dessutom städernas utkanter och göra vårt gamla
Sverige till ett av världens fulast bebyggda länder — och det vill
inte säga lite. Här har man ännu kvar den klassiska svenska
parstugutypen från 1700-talet, med dess vackra proportionering
av byggnadsytorna och inte minst dess fina avvägning av tak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
