Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Färden - 5. Härnösand—Sundsvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
LUDVIG .NORDSTRÖM
fiskardräng tänkte jag på allvar slunga livet i "kulturen" och
själv bli fiskare, men jag har aldrig nånsin här i livet fått följa
min egen vilja, i regel har nödvändigheten tvingat mig att göra
just precis motsatsen till det, jag velat.
Emellertid, jag började ju ganska tidigt att rita och kludda
med färg, och hela vintrarna drömde jag om att få vara en tid
i fred för mig själv i Solum och bara måla. Slutligen kom den
efterlängtade stunden, det var min andra studentsommar. Då låg
jag där ute ett par veckor med några vänner. Min vän sen
tidigaste barndomen, Ejnar Ekman, sedermera stor pamp inom
jordbruket, min Uppsalakamrat "Fröbba" alias A. Einar Fröberg,
romanist, sedermera slavofil, urradikal och slutligen bolsjevik,
innan han avled våren 1908 i lungsot efter att ha varit lärare
vid Hola folkhögskola, där han biträtt vår gemensamme vän från
gymnasiitiden, Sandler. Så var det till sist gamle "Kisj"
naturligtvis, min vän genom alla år, alias Ernst Fahlrnan, studerande
vid Tekniska Högskolan i Stockholm och vid Uppsala universitet,
där han blev fil. kand., varefter han på grund av tbc måste
avbryta studierna och lägga sig i Schweiz, där han blev relativt
botad, men studievägen var stängd. Han blev Stockholmssystemets
matematiker och fick sedan på egen begäran platsen som chef
för Spritbolaget i Härnösand.
Vid den här berörda tiden eller sensommaren 1902 voro vi
bara unga ettårsstudenter, d. v. s. Ekman eller "Ek", som vi kort
och gott kallade honom, var nybakad.
Vi lågo där ute en gudomlig vecka, jag vill minnas, det var
den sista i augusti, soliga höga dagar med blått oändligt
glitterhav, långa dagar ute på en udde i lä med böcker och
målar-grejor. Tänk, vad man läste för saker på den tiden! Vi hade
fluga på latinsk poesi och hade med oss Lucrelius: "De rerum
natura", Propertius, Marlialis. Horatius. Vad Lucretius beträffar,
så var det Levertin, som låg bakom, hans artiklar i Sv.
Dagbladet, som ju på den tiden inte bara var ett börsjobbarnas organ
utan, åtminstone så länge Levertin levde, även det mest utpräglade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
