Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Färden - 5. Härnösand—Sundsvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄRNÖSAND -SUNDSVALL
187
bruksresan 1930, och när jag slutligen tänker på, hur dessa
förmögna och välsituerade yrkesutövare i riksdagen genom sina
ombud inte bara skydda utan stadigt befästa sin trygghet, och
detta i stor utsträckning just genom att hälla de fattiga och svaga
nere och kvar i deras elände, då blir det rött för ögonen på mig.
Hela min världsbild har kalvat. Jag har på gränsen till
ålderdomen fått se verkligheten i all dess vederstygglighet —- men
även något annat, det man kallat: de ringes rikedomar. Jag har
kommit det primitivt mänskliga inpå livet, den där känslan av
förskrämt fågelhjärta släpper mig icke mer. Jag minns på den
tiden jag läste Michelets "Franska Revolutionen’, som ju numera
anses föråldrad, men som kom mitt hjärta att brinna, då undrade
jag i alla fall, hur ban kunde på detta sätt framställa "folket"
som något "gudomligt", det föreföll mig lite starkt och som en
konstruktion i samband med hans poetiska livsåskådning, men
sen jag sett in i svenska "folkets" intimaste liv, förstår jag honom.
Det ligger i "folkets" själ en tysthetens och tålamodets och den
naturliga inbördes hjälpsamhetens heroism, som totalt blåser bort
uppe på samhällets "höjder", den klyfta, som går mellan detta
"folk" och dem, som erövrat köttgrytorna, är icke bara av
ekonomisk natur, den klyftan är, skulle jag nästan vilja säga, klyftan
mellan ande och materia. Ju högre upp man kommer i samhället,
desto mer är den mänskliga anden försvunnen och ersatt med
intellektuell och social teknik, som vi låta lura oss av utider namn
av humanitet, men som mest är en skyddande förklädnad för
bestialitet. Det heter: rör vid ryssen, och asiaten kommer fram.
På samma sätt kan man säga: rör vid den humane rikmannens
intressen, och vilddjuret kommer fram.
Man förstår och uppfylls av Kristus i våra dar, endast oin
man får nåden att lyckas tränga ner till folket, men det är som
att göra en verklig djupdykning och en långvarig — man måste
vara tränad, och man måste kunna hålla andan och se i vattnens
och djupens fantastiska värld utan att förfasas eller förvirras.
Efter vad jag hört här i dag, efter alla de senaste årens
erfarenheter. . ., ja, ibland frågar jag mig: är hela detta liv bara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
