- Project Runeberg -  Denna flugiga värld /
230

(1941) Author: Ludvig Nordström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Färden - 6. Sundsvall—Hudiksvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 I.

LUDVIG NORDSTRÖM

som ser dyster och övergiven ut, liksom snyftande och pipande i
dyningen, då han sticker upp den våta nosen, gul som mungiporna
på en fågelunge:

— Var är dorn andra? Vart har dorn tagit vägen? Var är
pappa? Och mamma? Och syskonen? Och alla kusinerna? Och
farbror Malmtall? Och tant Tre tum nio?

Och så suckar den stackarn vidare för att en stormdag sköljas
ensam opp på en grå bullerstensstrand och till sist befrias ur sin
ensamhet av en fiskare, som bilar honom till en stock i
sjöbodväggen, och där får han för det nva umgänget, gamla gråskäggiga
knuttimmer, som veta kustens historia i forna tider, berätta om
allt, som hänt, sen de kommo ur skogen, och tillsammans få de
sucka och mumla i vår- och sommarnätterna, dåna i
höststormarna och spraka och smälla i vinternätternas gröna
norrskensköld.

Ja, tänkte vi, svenskar, på saker och ting, sådana de verkligen
äro, så skulle vi inse, i vilket Jungfruland vi leva, och vilket
jungfruligt och primitivt folk vi alltjämt äro, och då skulle vi inte
söka skyla våra enkla, i grund och botten barnsliga och rörande
själar med lapptäcken av de mest disparata kulturtrasor, det gör
oss bara löjliga och, vad värre är, klenmodiga, och detta mitt i
ett jätteland som vårt, där vi borde kunna växa upp till just glada,
friska jättar.

Jag tänker, då jag säger detta, på fisketurerna i min barndom.
Hemma på Vägnön.

Gubben far hade en s. k. kolibribåt, motsvarighet till vår tids
motorbåtar. Gamla "Vesta"! Min ungdoms allt överskuggande
kärlek. Det fanns en farbror, som hette "farbror Flagge", han hade en
annan, men något mindre kolibri: "Argo". Namnen måla tiden.
Knappast torde någon av de speceri- eller grosshandlare eller
generalkonsuler, som nu susa fram i sina racer- eller som man
säger på kusten: "racker"-båtar. komma på den idén att kalla en
dylik farkost med ett namn från den klassiska antiken. Vad
"farbror Flagge" fått för skolunderbyggnad vet jag inte, men gubben

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:46:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nlflugiga/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free