Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTE
•17
Kära, sade gumman Lomark, då fororna satte
i gång, kära, far int illa med er nu!
Och så pinglade de nio lassen ner mot älfven,
i långsamt skridande fart.
Lomark tittade inte ens efter dem, han gick
bort till ladugården och försvann, och långt innan
klockornas pinglande förtonat, hade gumman
börjat röja af bordet inne i köket.
Men Sjul traskade bredvid Olof, och Olof
körde sista lasset i den långa raden. Lappen
smickrade ynglingen.
Du, lill-Lomark, sade han, snart är
stor-Lo-mark död, och då äger du om gården och korna
och renarna och skogen och fjället och allt, allt!
Rik-Lomark på Åbord blir du, det! Huga då,
lill-Lomark, huga då, huga då, hvad rik du blir! Hvad
stor du blir! Större och rikare än stor-Lomark och
än Jon Sjölander och än...
Håll käften nu! sade Olof Lomark säfligt.
Du får inget brännvin ändå!
Så klok var Olof Lomark vid sjutton års
ålder.
Lappen han teg och traskade bredvid lasset
i månskenet.
II.
Dimmorna lindades en majmorgon ett par år
fram i tiden från Öbacka stad som bomullsvadd
från en flock röda rosor, och där låg staden daggig
och stilla.
2. — Herrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
