Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fl 48
DEN FÖRSTE
Den gamle brukspatron Hökert i Nedansjö
fäste sina ordnar på fracken och sade till sin lilla
talföra hustru, på sitt stackota och buttra och
öfvermodiga sätt:
Min ärade vän! Jag ber dig, h-hm, att du
lägger på minnet att, h-hm, h-hm, att i dag på
den stora, h-hm, festen hos grosshandlar Lomark
på Åbord, komma icke allenast traktens, h-hm,
hum, invånare att uppträda, utan det blir en, hm,
hum, hum, ganska repre — hum — sentativ
samling af alla de nyinflyttade affärsmän och
utländska individer, hum, som flyttat upp till våra, hum,
hum, bygder. Du har en tunga, min ärade vän,
som, hum, med respekt sagdt, passar för
landsbygden, men h-hum, nu kommer du att för första
gången skåda vår aristokrati, hum, samlad in
corpore.
Och i det att den lille vaxbleke, hvithårige
mannen vände sig om, plutade han med munnen och
tillfogade:
Min högsta, hum, hum, min högsta önskan är,
att du i dag söker att hålla, att hålla mun!
Fru Térèse Hökert skrek, ty brukspatronen
var ganska döf:
Hvad kan det röra dig, om jag pratar? Du hör
ju ändå inte, hvad jag säger!
Hvarefter hon gick ut till sin guvernant,
fröken Göhle, hvilken dansade med flickorna i
solskenet på verandan.
Den likaledes åldrige disponenten Robert
Lith-ner i Flo sade vid samma tid till sin hustru, en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
