Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTE
•65
Lomark. Här lef man nu efter ådalen som i
Babylon, det är bara fest och fåfänglighet,
alltsammans, och den, som åk efter par i dag, sitt
i fängelse i morgon, folk anse int pengar mer än
hö och boss, och ungdomen sup och grassere
värre än skam.
Och böndren få betala! sade Gradin.
Böndren ha tjänt pengar, men de ha också
lagt sig på storaktighet och byggt gårdar, där
de inte ha rum nog, och husen står mest tom
och lyse af högfärd! svarade Lomark. Men det
vet du, Gradin, att sätt I mig i kammarn, då ha
I en karl, som ska tala eran sak, och här ska
inga utomsocknes befalla öfver oss. Nu är dom
här, men vi ska fäll si åt, om vi int ska få vara
herrar ändå till sist i vårt eget hus.
Lomarken är inte ovillig då att ta plassen
i kammarn efter patron Hökert? frågade Gradin.
Det är jag inte, svarade Lomark, och det kan
du hälsa böndren!
Det var tacksamt, det! sade Gradin.
Sedan pratade gubbarna återstoden af dagen
om hvad som borde göras, och Gradin åt middag
vid Olof Lomarks bord och fick dricka vin, sedan
fick han konjak till kaffet, sedan fick han toddy,
och när månen svällde upp ur grantopparna,
dinglade han hem i sin skrammelvagn efter
landsvägen, och han sjöng och skrek, så att det ekade
i natten, medan alla de rastlösa sågverken på
älfvens stränder tittade efter honom med hundrade
små listiga och glimtande ögon.
5. — Herrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
