Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
SPINDEL FEJDEN
ord jag nu säger är lögn, om hvarje människa skulle
på yttersta dagen förklara mig för lögnare, så är
det ändå sant, och himlen och helvetet kunde
byggas på den sanningen.
Ser du, Twieselmann sa helt enkelt: han är
en förpannet lushund! Om mig! Och då insåg
Schiöler, att Franz Twieselmann hatade mig.
Sen kommer han till mig på Västanå. Vi
samtala om ett och hvarje, och jag minns, hvarför
skall jag minnas just det så tydligt, jag minns, hur
han säger, ord för ord:
Franz Twieselmann på Utvik har mera tur
än medfödd affärsbegåfning.
Och jag svarar:
Hvem här i Sibirien har någon medfödd
affärsbegåfning?
Och då säger han:
Ni, herr Claussen, har det, och den
begåf-ningen skall ni ta vara på. Den kan föra er långt.
Mycket längre än ni kanske själf anar.
Jag var trettio år. Jag var en kolossal
begåfning, och det visste jag. Jag hade energi som tio,
och man visste redan kring ådalen, att Mathias
Claussen inte var att leka med.
Har ni inga framtidsplaner, herr Claussen?
frågade Schibler.
Framtidsplaner! sade jag. Om någon har
framtidsplaner, är det väl jag.
Ni lär afsky bönder, sade han vidare.
Naturligtvis, svarade jag. Jag afskyr också
svin och ohyra.
Säg mig, sade han då, tillåter ni verkligen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
