Nordisk mythologi. Gullveig eller Hjalmters och Ölvers saga / 59 (1887) Translator: Fredrik Sander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»göra efter», vilja göra på samma sätt. Det ur vattnet förtätade
jordämnet kastar fröprojektilerna ut ur sitt rike såsom solvärmet
och ljuset gjorde. Mimers brunn återspeglar himmelens hvalf och
låter strandens skog upp och nedvänd hägra i vågen.

Mimer, såsom grundläggande det jordiska Jättenhem,
stenålderjättarnes stam, hade, som vi redan sett, dessa barn:

1.	Thriralde.	2.	Vagnhöfde.	3.	Hafle.
	(Hymer)		(Rungner)		(Thrym)
	(Geirröd)		(Vafthrudner)		(Hildulf)
1.	Urd.	2.	Vardande.	3.	Skuld.

Här må erinras, att den förste sonen är vinterjätte eller har
sin egentliga verkningskrets såsom sådan, den andre sonen,
hvilken har hufvud blott för vagnen, vidtager arbetet med våren och
försommaren, hvarefter Hafle, båtföraren eller färjemannen,
fortsätter under eftersommaren.

Man torde lägga noga märke till enahanda analogier inom de
följande verldarnas trilogier! Deraf erhåller en mängd likheter
sin förklaring.

Mimer såsom den der räddade sig å sitt rede kallas ock
Rimner, Farböte och Hvatr. Han är en mäktig häfstång till både ondt
och godt. Hans barn nämnas då:

1.	Helblinde.	2.	Byleist.	3.	Loke.
1.	Sinmara.	2.	Heidrun.	3.	Heid.

Rimner (Hrimnir) är den rimfrostige, Farböte (Farbauti) den
som slår härdt eller slår fram förderf, och Hvatr[1] (af hvata) den
som bringar till fullbordan, till ödeläggelse genom eld eller vatten.
De gamla trodde, att elden, hvilken uppkommer genom rörelsen,
var ett element[2], som ingick i alla skapade ting. Han kallas
Helblinde såsom den der innebor äfven i stenen, hvilken utkyld
upptagits ur hafvets kalla vatten. Man aflade eder vid det vatten,
som af ingen eld kunde uttorkas, och vid den eld, som af intet
ursvalt vatten kunde släckas. Så säger den kristna Sigrun till sin
hedniske broder Dag:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>