Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rasks upplaga af år 1818, Liinings af år 1837, Bugges af år 1867,
P. A. Munchs af år 1848, Möbius’ af år 1860, K. Hildebrands af
år 1876, och Sv. Grundtvigs Haandudgave af år 1874, o. s. v.
De tre förstnämnda äro och fbrblifva väl alltid af betydenhet
för forskningen, men användbarast för närvarande är utan
gen-sägelse Bugges, emedan den anför paralleltexter i så rikt mått.
Jag kan deremot icke dölja, att jag funnit många och stora
betänkligheter vid de af Grundtvig införda ändringar, icke blott af
vissa grundtextens ord, utan äfven af versrader och strofer, som
omflyttats. Han har i öfrigt utelemnat de sköna sångerna »Odens
Korpgalder» och »Solsången».
2. Den andra vigtiga mythkällan är den yngre eller prosaiska
Eddan, äfven kallad Snorres Edda, hvarom här må endast erinras,
att hon i mycket ännu är outransakad, eller att många hennes
oskattbara malmtillgångar ännu äro osmälta af forskningen.
3. Såsom den tredje stora mythkällan räknar jag de nio första
böckerna, eller Sköldungasagan, af Saxos Danska historia, vid sidan
af Ynglingasagan, som inleder vår historia.
När jag först började sysselsätta mig med detta verk, fann jag
visserligen flera ypperliga mythepisoder, men det hela såsom ett
benhårdt och nästan ändlöst virrvarr. Sedan jag nu under de fem
senare åren ock ganska träget genomransakat denna skattkammare
och gjort mina iakttagelser, har jag lärt mig att beundra Saxo och
hålla honom jemförlig med de yppersta isländska mythograferna.
Och detta oafsedt att han i sin framställning skattat icke så litet
åt frasen af sitt latinspråk.
Yäl hafva flere historieskrifvare och andra funnit, att
Sköldnnga-sagan innehåller en mängd berättelser om konungar, hvilka måste
anses fabelaktiga; men då man i vissa fall kunnat påvisa dessa
berättelsers öfverensstämmelse med gamla mythsagor, i andra fall
åter måst lemna dem oförklarade, har man dock i allmänhet och
ända in i våra dagar ansett sjelfva konnngalängdens namn beteckna
verkliga personer, hvilkas bedrifter blifvit på sagosätt utsmyckade.
Likaså har man städse velat taga de anförda ort- eller folknamnen
för goda och sökt förklara dem derefter. Emellertid måste jag
upprepa och skall på sitt ställe söka bevisa hvad jag redan yttrat
om Ynglingasagan, nemligen att man för den äldsta utvecklingen
icke känt några konunganamn, som burits af verkliga personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>