Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hearpe, harpa. I vårt folkspråk finnas ännu qvar arp segerliufva,
arpas v. n uppegga, reta till vrede, harpa gammal pratsam käring.
Jfr härmed isl. Munnharpa, som i Sn. Ed. 1: 552 uppnämnes jemte
Öflugbarda, Jdrnglumra, Itngerbr, Áma, Járnviðja, Mar gerör, Atla,
Eisurfdla, Leikn och Myrkriöat alla dessa benämningar eller de
flesta med betydelsen af trollpacka, omskrifningar för Heid.
Det är väl icke oantagligt, att Håkan jarl äfven företrädesvis
dyrkat Thor och i sitt tempel hade uppstält en bild af »Thor på
sin kärra». Men något misstänkt synes dock denna Thors
sammanställning med Thorgerd Hölgabrud och Irpa. G. Storm yttrar
härom: »Ogsaa i den senere Fortælling om Thorleiv Jarleskald kan
læses om det samme Tempel, som her kaldes Söstrene Thorgerd
Hörgabrnds og Irpas Tempel, o g et Spyd (atgeir) omtales, som
Haakon kunde taget fra disse Söstres Tempel og som Hörgi
(: Hölgi) havde ejet; rimeligvis er dette en Reminiscens af det
sande Forhold, i det i Virkeligheden Hölge (ikke Thor) har havt
sin Plads i Templet mellem Söstrene, men i Traditionen er
for-trængt af Thor.»
Detta antagande anser jag ega god grund. Åtminstone kan
man i de gängse berättelserna om templet lätt nog hafva förvexlat
Thor med Thorirt som är ett förklädnadsnamn för Njord (jfr
Hyn-luljod str. 22 Thorir jårnskjolÖr). Den s. k. »Thors kärra» kan
måhända hafva varit en s. k. currus navalis eller en skeppsform på
hjul *. En sådan fördes, som bekant, omkring ännu under
medeltiden såsom ett »narrskepp»; men man spårar en sådan currus
navalis långt tillbaka genom ^tiderna. Den erinrar om Nerthus’
vagn (Tacitus germ. 40). Må man ock för jemförelses skull erinra
sig, huru vid det stora Fanathenaiska festtåget, som hade sitt
ursprung i en landtlig högtid, ett skepp på hjul fördes från Athen
till Elevsis, der man firade en Demeter- och Iacchosfest, som var
jordalstringens högtid, ett symboliskt mysterium af djup betydelse.
Det vore mycket att säga om förvexlingen af namnen Hölgi
och Helgi. Äfven i detta afseende har G. Storm, efter min mening,
uttalat en vigtig sanning. Helgo, rex halogiæ (hos Saxo) är utan
tvifvel Hölgij icke Helgi. Emellertid vill jag redan här hafva
anmärkt, att Saxo uppfattat Helge, kallad Hundingsbane och 1
1 En sådan förekommer redan på en hällristning i Bohns län; Holmbergs ofvan
anförda arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
