Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Øyi og vraket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
elve-os inst i viki og staka seg eit stykke
uppetter. No galdt det aa firma ein god lan
dingsplass. Han saag ei liti vik paa den eine
sida og kom inn i den. Men strandi var
bratt, og daa floten støytte innaat, vilde han
leggja seg paa skakke att, so alt som paa ’n
var kunde rulla i vatnet. Robinson visste
daa ikkje onnor raad enn aa leggia seg til
med floten ein stad det var grunt vatn og
venta til sjøen fjøra att. Han heldt ’n fast
med aarestubbarne, og daa sjøen ura eit bil
for til aa siga, var det ikkje lenge fyrr han
laag paa turre strandi med heile lasti. Glad
var Robinson; men eit fælt stræv hadde det
vore.
So bar han førnaden sin upp paa gras
marki og tok til aa sjaa seg ikring der han
no var. Han maatte firma ein stad som han
kunde slåa seg til, og firma ei trygg gjøymsla
for det han hadde fenge i land. Han tok
med seg ei byrsa og ein pistol og steig upp
paa ein liten fjelltopp eit stykke ifraa. Soli
gjekk nettupp ned daa han var der. Daa
saag han at han var paa ei øy. Rundt ikring
laag det eit endelaust hav paa alle kantar;
berre langt mot vest saag han atti eit par
andre smaa øyar. Det var ikkje likt til at
det budde folk paa øyi. Han kunde ingen
stad sjaa hus eller uppdyrka jord. Ville dyr
saag han heller ikkje noko til. Men av fugl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>