Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hårsnillen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
*
1
I
i
■j
HÅRSNILLEN. 71
ja, mycket riktigt, det var en råtta. Musikanten
sprattlade med benen, och den vettskrämda råttan
for i väg som ett skott, lätt snuddande öfver musi-
kems hals och ansikte. Hvar gömde hon sig?...
I musikerns hår, kära herrskapet! Hon sköt god
fart, så att hon kom alldeles vådligt djupt in, men
när hon sedan skulle försöka komma ut igen, så gick det
inte. Hon trasslade bara in sig allt värre och värre.
Det var ju omöjligt att ta sats där inne bland snå-
ren. Musikern kände naturligtvis att råttan fanns där
och försökte hjälpa henne så godt han kunde, men
hvad förmådde han själf i denna urskog? Han fick
lof att resignera. Och råttan också. Hon bosatte
sig hos musikern. De vande sig så småningom
vid hvarandra, båda två.
Men ett par dagar efteråt oroades musikern af
ett ovanligt lif i sitt hår. Han förstod snart att en
lycklig familjetilldragelse hade inträffat. Hur många
ungar råttan hade fått kunde musikern inte exakt
uppge,
sig kunna beräkna dem till ungefär ett dussin. Men
hvad lefde då de stackars råttorna af? Å, ungarna
hade ju modersmjölken och modem åt pomada, fast
hon hostade alldeles rysligt vid hvarje måltid, eme-
dan det var så mycket hår i maten. Nej, för all
del, det gick ingen nöd på dem. Och inte på
sikem heller för resten,
bråkigt därinne kunde han omöjligt spela pianissimo ...
men efter munterheten därinne trodde han
mu-
Men när det blef alltför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Apr 7 01:32:24 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nofa/0081.html
