- Project Runeberg -  Nordisk familjebok : humoresker /
112

(1907) [MARC] Author: Dan Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett stockholmshus - Källaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i
[
ETT STOCKHOLMSHUS.
I I 2
på tårna. Det är minsann svårt nog att reda sig
äfven med lykta i denna labyrint, där gångar och
sidogångar korsa hvarandra i oändlighet. Port-
vakten har berättat mig en gräslig historia om en
ung, nyengagerad tjänsteflicka från landet, som en
dag utan någons vetskap gick ned här i källaren för
att orientera sig litet och som först dagen därpå
återfanns som lik djupt inne i en återvändsgränd,
med den utbrunna lyktan krossad vid sin sida och ett
uttryck af oändlig fasa i sitt unga ansikte. Hvilka
rysligheter hade hon månne fått bevittna under dessa
sina sista stunder? Det är det läsaren och jag nu
skola försöka få en
föreställning om.
Jag går före med lyktan, läsaren följer tätt
efter,- hållande mig i rockskörten. Var försiktig!
Släpp mig för Guds skull inte, då är läsaren för-
lorad, och det skulle göra mig förtviflad, ty hvad
är egentligen jag utan läsaren! Redan det första
intrycket är hemskt nog. Vi skrubba våra kinder
mot den nakna och fuktiga och skrofliga muren,
våra hufvuden böja sig ovillkorligt af fruktan att
dunka mot de mörka hvalfven, våra fötter snafva i
cementgolfvets gropigheter. Se så där, ja! Där
ligger läsaren! Gjorde läsaren sig illa? Jaså, läsa-
ren tror att han spräckte ena knäskålen!... Låt oss
varsamt gå vidare.
Läsaren ser alla dessa numrerade dörrar med
bastanta hänglås på ömse sidor om
gången! Fång-
celler, absolut som
fångceller! Jag sticker en rostig
nyckel i det gnisslande låset till en af cellerna och
vi stiga in. Tomt, fullständigt tomt! Det nästan
ökar hemskheten att vi inte finna en stackars ut-
7

*


m UK

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 7 01:32:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nofa/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free