Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett stockholmshus - Grosshandlaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TM
\
|
I
1
1
ETT STOCKHOLMSKOS. 139
en bolagsstämma som kräfver hans närvaro. Ty
grosshandlaren har sina fingrar med öfverallt där
det finns pengar att förtjäna.
Men han tänker inte bara på pengar. Han är
ärelysten också. Han vill ha Vasen. Och jag tror
mig kunna garantera att han lyckas. Han har do-
nerat 20,000 till Sofiahemmet och 30,000 till
Oscarskyrkan och stod främst på listan af tecknare
till silfverbröllopsgåfvan åt kronprinsparet. Han får
nog Vasen snart, mycket snart. Och den dagen
grosshandlaren blir riddare kommer han att ställa
till en
sjudundrande middag i sin eleganta våning
två trappor upp i mitt Stockholmshus. På den kom-
mer inte jag att få vara med, men antagligen port-
vakterskan och kanske också läsaren.
Ja, det är möjligt att läsaren umgås hos gross-
handlarens. Nå, det generar mig inte alls, tvärtom,
det finns ingenting man i själfva verket sätter mera
värde på än att höra sanningen om sina vänner och
bekanta.
»Grosshandlarns är ett mycket tarfligt herrskap!»
säger portvakterskan. »Grosshandlarn själf är visser-
ligen klädd som en
gentleman, i handskar och cv-
linderhatt och käpp med guldkrycka, men han har
fasoner som en torpare. Aldrig säger han ett höf-
ligt ord, bara snäser och gormar och domderar och»
—
portvakterskan hviskade
sitter här, i går, när han gick förbi, snöt han sig i
fingrarna. Och frun är pösig och bonddryg och
stampar i golfvet åt köksan och slår sig på låren
då hon skrattar och håller upp kjolarna med båda
näfvarna
»så sant som jag
det gör aldrig en bildad människa!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
