Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ett stockholmshus
- Frälsningsskomakaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»uti a-a-arken finns det rum, rum, rum,
rum för mig, rum för dig».
Rum för frälsningsskomakaren själf och hans
hustru och tio barn och för hela armén och för
alla, alla människor. När frälsningsskomakaren
sjunger den sången, tycker han att hans eget lilla trånga
arbetsrum förvandlas till en af himmelens praktsalar
och han skrattar af glädje och pliggar sina skor i
takt med sången. Och dörrarna till köket och det
inre rummet slås upp och hans öfverlyckliga, ehuru
något nedsotade hustru och alla barnen samt de fyra
små söta kadettflickorna, som hyra det lilla krypinnet,
stämma in i sången och allt är fröjd och jubel och
handklappningar och det gräsligaste oljud. Ja, alla
äro mycket lyckliga och allra lyckligast är
frälsningsskomakaren själf.
Men han har inte alltid varit så. Det var en
tid då han ännu var ett förvilladt får, som svor och
söp och slogs och härjade och satt af böter. Men
musik det har han alltid tyckt om och det var det
som räddade honom. En kväll kom han halffull
strykande förbi arken och därinifrån hörde han
hornmusik och sång och det lockade och drog och hans
halfomtöcknade hjärna kunde inte göra motstånd.
Han slank in.
»Vi tåga fram och sjungande vi gå...» ljöd
det ur hundratals oskolade strupar och en minst lika
oskolad mässingssextett. Och då klack det till i
skomakaren, som man säger. Han greps af
tonvågorna och den gamla människan med alla dess
lustar dränktes och under skrällande fanfarer sjönk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Apr 7 01:32:24 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nofa/0166.html
