Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
Nöjesjakten förråar människan,
i det den för hårdnar hennes,
känsla för djurvärlden.
Nöjesjägaren vill gärna påstå motsatsen.
Han framhåller, att nöjesjakten driver
människan till att vistas ute i den fria ocli friska
naturen, varvid hon blir förtrogen med
naturens poesi och dess mångskiftande,
pulserande liv.
Men en förtrolighet, som är baserad på död
och förstörelse, är ingen förtrolighet alls.
Förtrolighet uppbygges endast på vänskap
och kärlek .och dessa känslor hyser ej
nöjesjägaren för de levande varelser, han ute i
naturen kommer i beröring med.
Nöjesjäga-ren, som med bössan dräper både sina
vänner, «vildnaden», och dess fiender,
»skadedjuren», kan inte hysa någon kärlek och vänskap
till djurvärlden såsom sådan.
En vanlig, känslig människa känner, när
hon första gången skjutit en fågel eller
en hare, inom sig en känsla av skam, något
liknande samvetsagg vid betraktandet av sitt
döda byte. Denna första känsla av skam
kan sedermera antingen förökas eller
försvagas, beroende på, hur samvetsöm personen i
fråga är. Lyssnar hon till denna känsla blir
clet allt plågsammare för henne att döda för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
