Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
håll —–-och när jag sköt ned de båda sista
gässen, var det så mörkt, att endast dunsen i
marken tillkännagav, var de föllo. — — I västfickan
funnos 16 pinnor och således voro lika många
gäss nedskjutna.–Alla återfunnos ej förrän
följande dag.»
Samme Gustaf Kolthoff anför i ett annat
av sina arbeten följande homska historia:
Man kan få ett begrepp om ormvråkarnas antal
under höststräcken i Skåne «när man hör greve
’[’hatt omtala, att han för uv har kunnat skjuta neil
ända till 187 stycken på 1 ’A timmes tid. Detta
inträffade den 9 sept. 1897. Föregående dag fällde
han och hans jägare 220 vråkar och kunde ha
skjutit vida flere, om ej patronerna tagit slut och
bössorna blivit tör varma, att man för den skull
emellanåt måste hålla upp med skjutningen.»
Att kalla en sådan massmördare för
djurvän vore rent av en skymf mot hela
djurskyddsidén. Men Kolthoff anför ej ett ord
av förebråelse eller ovilja över ett sådant
hänsynslöst nöjesmördande av en dessutom
nyttig rovfågel.
De ovan anförda exemplen äro tillräckliga
såsom bevis på att nöjesjakten till den grad
förråar människan, att den småningom förstör
hela hennes naturliga känsla av sympati för
den vilda djurvärldens rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
