Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Noraskogs arkiv, inledning och förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Noraskogs arkiv
med dess samlingar och anteckningar rörande så väl bergshandteringens
som åtskilliga bergslagers äldre och nyare historia, är i verkligheten icke
så nytt, som man af den nu första gången framträdande boktiteln
möjligen skulle vilja antaga. Detta arkiv grundlades nämligen för 30 år
sedan, eller då jag 1859 tillträdde min kort förut aflidne faders hemmans-
och bergsbruk vid Ringshyttan. Den samling af äldre handlingar som
fans i behåll från den tid, under första fjerdedelen af innevarande
århundrade, då min farfader intog ett aktadt rum bland ortens mera
framstående bergs- och kommunalmän, bildade — om jag så får uttrycka mig —
grunden till arkivet, hvilket sedermera nästan oafbrutet ökats, isynnerhet
sedan äfven jag småningom börjat deltaga i det kommunala och offentliga
lifvet. Det är ock från denna senare tidpunkt, för omkring 20 år sedan,
som arkivets tillvaro mer än en gång låtit förnimma sig, ehuru detta skett
utan begagnande af dess numera öppet framlagda — »firma». En erinran
om och redogörelse för dessa tillfällen torde ur flera synpunkter vara
gagnelig, äfven om den icke kan anses nödvändig.
Sålunda utgafs under 1870 års riksdag en liten broschyr i en för
bergslagerna vigtig angelägenhet med titel: »Några ord i fråga om
tackjernstiondens eftergifvande». Sedan denna fråga vid följande
riksdag erhållit sin, så att säga, yttre eller formela lösning på det sätt,
att den tackjernstillverkningen åliggande skatten från och med år 1872
skulle upphöra, mot skyldighet för bergslagshemmanen att i stället utgöra
half rotefrihetsafgift och hälften af den ränta eller grundskatt, som kunde
»finnas med författningarne öfverensstämma», hvilken räntepåföring
utgjorde frågans inre eller kamerala innebörd af synnerligen vigtig
beskaffenhet, så föranleddes derigenom utgifvandet 1872 af en ganska vidlyftig
afhandling »om vederlaget för tackjernstionden med särskildt afseende
på Nora, Hjulsjö, Lindes, Ramsbergs, Grythytte, Hällefors, Karlskoga
och Nya Kopparbergs bergslager». Densamma innehåller dels utdrag af
Kammar- och Kommerskollegiernas 1867 31/12 gemensamt afgifna utlåtande
angående de vilkor, hvarunder tackjernsskatten i de privilegierade
bergslagerna kunde upphöra, tillika med anmärkningar och förklaringar
deröfver, hvilka senare bland annat innehålla fullständiga uppgifter angående
samtliga ofvannämda bergslager tillhöriga hemmans och lägenheters
dåvarande ränta och kronotionde; dels ock, såsom bilagor, sammandrag af
de för berörda bergslager år 1845 faststälda extra roteringsverk, äfvensom
en talrik samling af förordningar och resolutioner rörande så väl
bergslagerna i allmänhet som hufvudsakligen och särskildt nyss uppräknade
bergslager. Följden af den granskning, för hvilken 1867 års
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat May 16 14:01:11 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/1/0011.html
