Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noraskogs arkiv, inledning och förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som andras nöje och nytta anteckna det vigtigaste derur, och det är dessa
anteckningar, tillökta med åtskilliga uppgifter från andra håll, som på detta
sätt, och då de icke väl egna sig att utgifvas i bokform, härmed öfverlemnas
till offentligheten. Naturligtvis kunna dessa anteckningar icke innehålla allt,
hvad man om bruket eller dess egares öden skulle önska att veta, likasom
åtskilligt deremot kommit att inflyta, som bort och kunnat vara borta; men den,
som inser med hvilka svårigheter dylika försök äro förenade, och som derjemte
finner sig mera tillfredsstäld af ett bristfälligt något, än ett, om än aldrig så
fullkomligt, intet i detta afseende — densamme skall ock öfverse med
försökets brister, så mycket hellre som dessa brister icke kunna blifva afhulpna
med mindre man får veta hvari de bestå. För dem bland tidningens läsare,
som anse beskrifningen, oaktadt dess brister, värd att tillvaratagas, har man
derföre vidtagit samma anordning med tryckningen deraf, som numera begagnas
af åtskilliga andra tidningar vid tryckning af deras följetongar, hvilket sätt till
en början torde förefalla besvärligt för den ovane, men som man snart lär sig
att med fördel begagna[1].
Det vore önskligt om ortens invånare af denna beskrifning ville lära sig
inse nyttan af att icke förskingra eller förstöra s. k gamla papper, hvilket,
sorgligt nog, ofta lärer vara händelsen. Dessa gulnade och för de flesta
numera oläsliga ’papper’ befinnas stundom vara handlingar af oskattbart värde,
och jag vill härom anföra ett exempel. Det ’vederlag för tackjernstionden’,
som af bergsmanshemmanen skall utgöras med half ränta och half rotering, är,
hvad den halfva räntan angår, ännu icke behandladt af ’vederbörande’. För
dem, som tagit närmare del af det nyss utgifna arbetet härom, är det icke
obekant, att deruti bestrides rättmätigheten af att påföra bergsmanshemmanen
någon den ringaste del af den gamla landtågsgärden, emedan någon
eftergift derutinnan icke erhållits. De anförda bevisen för detta påstående torde
dock icke anses tillfyllestgörande, enär den handling hvarigenom landtågsgärden
första gången bestämdes för bergsmanshemmanen, och hvilken handling derom
bort lemna den säkraste upplysning, icke kunnat tillrättafås, hvarken af Kammar-
och Kommerskollegierna eller af mig, oaktadt mycken möda nedlagts för att
i Kammar- och Riksarkiven uppleta densamma. Då jag för några dagar sedan
gjorde ett tillfälligt besök i ett bergsmanshus och, på tillfrågan om ’gamla
papper’, fick en mansbörda sådana till granskning, anträffades deribland just
den i Stockholm sökta handlingen, visserligen icke i original, men dock i
afskrift af säker och pålitlig beskaffenhet, hvarigenom tillfälle beredts att i sinom
tid faktiskt bevisa riktigheten af de om landtågsgärden gjorda påståenden[2].
Men utom nyssberörda handling påträffades äfven åtskilliga andra papper af
mer eller mindre vigtigt innehåll, som kunna blifva till mycken nytta i flera
afseenden, isynnerhet för den, som vill lära känna bergslagernas äldre
förhållanden. När man vet, huru föga detta ämne hittils blifvit behandladt och huru
litet man i detta afseende känner sin egen bygd — det försök, som den
83-årige Mozelius för 80 år sedan utarbetade är väl värdt erkännande, men
motsvarar föga nutidens anspråk — samt derjemte besinnar huru nödvändigt det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
