Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bergmästare i Nora-Lindes m. fl. bergslagers distrikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bergmästare i Nora—Lindes m. fl. bergslagers distrikt.
Den äldsta urkund, i hvilken bergmästare omtalas, är konung Magnus
Erikssons »privilegier» för kopparbergsmännen vid Falun af 24 Februari
1347, hvarigenom föreskrefs, att bergsmännen egde tillsätta 14 faste
rådmän, deraf 2 skulle utses till bergmästare. Dessa skulle hvar sitt år vara
domare i alla mål och hvad de lagligen gjorde skulle stadigt gälla för
bergslagen. Nämda privilegier bekräftades sedermera genom särskilda
kungabref, af Erik från Pommern 1413 16/4, af Kristofer från Bäjern
1442 26/2, af Karl Knutsson 1449 1/2 och af Kristiern I 1459 6/2. I
samtlige dessa bref tages »bergmästaren och alla bergsmän» under konungens
synnerliga hägn och beskydd. I de följande privilegiebrefven är
bergmästaren ej vidare omtalad förr än man återfinner honom i kon. Gustaf II
Adolfs förordning för kopparbergsmännen 1621 21/4. Det är dock ej
troligt att sysslan under tiden legat nere eller varit obesatt, utan det är mer
än sannolikt att bergmästarens funktioner utöfvats af »bergsfogden»,
hvilken i åtskilliga handlingar, företrädesvis från Sturarnes tid, nämnes som
ordningsmaktens främste representant vid Kopparberget.
I jernbergslagen är bergmästaren under den äldsta tiden okänd.
Deremot blef redan i Magnus Erikssons förordning för bergsmännen å Vestra
berget i Nerike 1340 7/11 föreskrifvet, att denna bergslag skulle hafva en
fogde, som tillika med 12 »rådgifvare» skulle bevaka bergsmannasaker
och afdöma angelägenheter rörande bergsbruket. Denna »bergsfogdens»
domsrätt fortfor sedermera ända till Gustaf I:s tid, hvarefter den
småningom öfvergick till »lagläsaren» eller häradshöfdingen, och bergsfogdens
embetsmannaställning blef af mera underordnad betydelse. Det lifliga
intresse, som nyssnämde konung visade för bergshandteringens utveckling,
föranledde honom dock snart att i och för denna näring tillsätta ett slags
öfveruppsyningsmän. En sådan var nämligen den Markus Klingensten,
vanligen kallad »hammarsmed», som 1548 3/3 fick konungens fullmakt att
»allestädes draga omkring i riket till konungens hammarsmedjor och öfver
dem hafva en noggrann och flitig tillsyn», och som derefter 1557 sattes till
befallningsman öfver desamma[1]. Senare omtalas s. k. bergsöfverstar för
olika bergslager eller provinser och 1585 förordnades en
öfverstebefallningsman öfver alla jernbruk och kopparhamrar i riket[2]. Omkring år 1600
nämnes Peter van Binningen som »bergsföreståndare» och 1605 19/11
utfärdade Karl IX fullmakt för Tideman Persson å enahanda befattning
öfver Nora och Lindes bergslager. Sedan denne några år senare fått sin
[1] »Om Noraskog» II: 127, 155.
[2] Odhner, Sveriges historia under Kristinas förmyndare, s. 164.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat May 16 14:01:11 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/noraskog/1/0021.html
