7 aldrahögste täckes ifrån denne usle verlden till sig igenom den timmelige döden hädankalla, så skall den qvarlemnade njuta och behålla efter den andra allt det, som efter hans död i förråd finnas kan, antingen det då är löst eller fast, oqvaldt för bägges deras slägts åtalan. Och i fall den qvarlemnade af dem utan arfvinge äfven aflede, så skall hans efterlåtenskap dens slägt tillfalla, som sist aflider, alldeles som sjelfva testamentsbrefvet, dateradt den 7 Öktober anno 1663 i bokstafven uttryckeligen utvisar; ödmjukeligen här hos begärandes, att denne loflige tingsrätten detta deras välmente uppsåt, såsom det i sig sjelft skäligit och med landsens öflige bruk likmätigt, dem till större säkerhet måtte uti detta bergslags dombok infattas och med härads vanlige sekret bekräftas. Så alldenstund vid ofvanbemälte testamentes uppläsande och noga förhör ingen fans som deremot hade något inspråk, allmogen också hvad ofvanskrifvet är betygade vara i sanning; hvarföre dömde rätten denna deras gjorde ytterste vilje och förordning om deras rätta aflinge hafva laga kraft, hvilket verificerades med häradshöfdingens och detta bergslagets vanlige signete.» b) I andra giftet: Joel Stensson blef 1665 17/7 bergsfogde i Noraskoga bergslag efter den till bergmästare utnämde Knut Larsson (se nedan). Erhöll tillsam- mans med Georg de Besche — en brorsson till den förut nämde bruksarrendatorn Hubert Gillisson — Bergskollegiets tillståndsresolution 1669 18/12 på anläggning af Kortfors hammar, hvilken vid hammarting å Nora kungsgård 1674 7/9 skattlades till 2 skepp. hammarskatt 1. Joel Stensson var ock egare till Bastnäs i Nora socken, hvilken gård han kort före sin död sålde till masmästaren Johan Eriksson för 1,400 daler kpmt. Han köpte i stället Risbacken, men hade knappast tillträdt denna egendom, då han i slutet af 1671 afled, och samtidigt äfven hans hustru, sannolikt utan bröstarfvingar, emedan hans syskon omedelbart derefter nämnas såsom delegare i Kortfors hammare. : Johan Stensson Hammarström, född 1632 28/9 i Linde, var först bokhållare på Holländska handelskontor; blef 1656 förvaltare af Forsmarks bruk i Roslagen; förvärfvade sedermera sin aflidne broder Joels andel i Kortfors hammar, hvilken bruksbyggnad af honom fullbordades, och bygde, tillsammans med ofvannämde Georg de Besche, jemväl Ölsboda hammar, samt bortbytte 1672 17/12 broderns hemman i Risbacken till en enka »emot hemmanet Ödeshults stubberätt». Han gjorde äfven ett försök att till Kortfors bruk få inlösa »skatträttigheten» till 1/4 hemman Spjutvik, men då denna fråga föredrogs vid Noraskoga häradsting 1681 4/1 protesterade bergsmännen energiskt deremot, så att frågan den gången förföll, men sedermera dömdes han och de Besche vid häradstinget 1696 17/10 att betala presträttigheter af samma hemman för de 20 nästförflutna åren. På sätt Noraskoga härads dombok 1683 9/10 utvisar blef den s. k. jernbodvägen förbi Nyviker till Svartelfven anlagd af Kortfors bruksegare, hvilken väg sedermera under en tidrymd af omkring 170 år begagnades som allmän landsväg. — Johan Stensson eller Sten, som han vanligen kallas, blef adlad 1684 25/11 med namnet Hammarström, men afled barnlös 1699 21/6 1 Vid Noraskoga häradsting 1670 7/2 begärde borgmästaren Anders Stensson, bergsfogden Joel Stensson, Daniel Stensson och Georg de Besche häradsbevis angående »ett hammarställe uti Vestgöthytteforsen, det de bebygga ville», men hvartill »nämden svarade sådant icke kunna tillåtas utan detta bergslags stora skada och nackdel i många måttovn. — Jfr Noraskog II: 409.