33 dess frälselägenheter.» Genom drottning Ulrika Eleonoras bref 1720 19/3 blef denna anhållan bifallen, och meddelades sålunda åt »honom, bergmästaren Erik Stockenström, och dess hustru adliga privilegier samt frälsemannarätt och friheter på de hemman och lägenheter, hvilka han nu för tiden besitter och honom antingen genuom arf, köp eller på annat sätt lagligen kunna vara tillfallne». Såsom redan blifvit antydt, var Stockenström gift med Emerentia Rockes, i hennes andra gifte, dotter till handlanden och rådmannen i Göteborg ÞPaul Rockes!, samt enka efter civilnotarien vid Stockholms stads södra kämnärsrätt Lars Laurin. Emerentia var en kraftfull och dugande qvinna, som med framgång fortsatte mannens bruksaffärer, hvilka ytterligare utvidgades medelst anläggning af Rockesholms »saltpanneplåthammare» med en härd, å hvilken bruksanläggning Bergskollegii privilegium meddelades redan 1723 14/11, ehuru byggnaden först 10 år senare kom till utförande. Härmed följde äfven rättighet till kolfångst å en del af »Karlskoga östra allmänning», hvilken skogstrakt i senare tider blifvit skattlagd till 9/16 hemman Katrinelund. Vidare inköptes 1734 7/10 en tredjedel i Stadra och Finnå bruksegendom för 40,000 daler kpmt och »20 dukater in specie» till äreskänk. Fru Emerentia biträddes visserligen i förvaltningen af sina söner och mågar, af hvilka än den ene, än den andre var hennes fullmäktig vid yttre uppgörelser — Stadraköpet är sålunda utgifvet till sonen Lorents Stockenström — men det var dock hennes ande och vilja, som gjorde sig gällande i det hela, och bruksarkiven på Elfvestorp och Rockesholm förvara ännu åtskilliga minnen af hennes egen personliga verksamhet. Vid tilltagande ålder begynte hon dock tröttna. Till Luciadagen 1739 inbjödos samtliga arfvingarne för att skifta det hittils gemensamma vidlyftiga boet och på sjelfva julaftonen samma år undertecknades den handling, hvarigenom barnen på sin andel erhöllo Varnäs och Käringborns bruk med tillhörande egendom, hvaremot modren i vederlag för arfvejord och i giftorätt fick behålla Ullnäs säteri med hytta, 1/4 mtl Högborn, 1/4 mtl Fetebergstorp, 1/8 mtl Skärtorp, Rockesholms pläthammare och andelen i Stadra bruk. Hon afled kort derefter 1741 31/5, och det heter derom i en af Grythytte församlingsböcker: »efter en i två månaders tid med kristeligt tålamod utstånden sjukdom samt gudelig förbere- 1Paul Rockes, af skotsk adlig slägt, var »rådsherre» i Göteborg från 1664 1/1 till sin död 1684 13/7. Han efterlemnade 2:ne söner, Mikael Rockes, karduansmakare i Ööteborg, och Gerhard Rockes, krigsfiskal, båda sannolikt aflidna före 1709, samt åtminstone 5 döttrar, Brita Rockes, f. 1655 30/5, † 1698 17/9, gift med brukspatronen Johan Linroth på Bjurbäcken i Vermland; Anna Maria Rockes, gift med borgmästaren, sedermera assessoren Nils Hult-Liljenstrahl; Cecilia Rockes, † 1688, gift med handlanden Adam Altensleben i Göteborg; Ingeborg HRockes, † 1705, gift före 1679 25/11 med sedermera öfversten Johan Laurin, boende å Kolstad i Östergotland (se nästföreg. not); Emerentia Rockes, som i det följande vidare omtalas. Rådmannen Paul Rockes äck 1674 26/11 Bergskollegii privilegium att vid Upperud å Dalsland anlägga 2:ne stångjernshamrar. Jakob Herweg och Olof Simonsson, såsom förmyndare för Paul Rockes omyndiga barn, samt Adam Altensleben, på sin hustru Cecilia Rockes’ vägnar, sålde 1684 16/9 Upperuds bruk med gården norra Upperud och öfriga tillhörigheter för 7,000 daler smt till ofvannämde Johan Hinrotn. De omyndigas kapital skulle hos köparen innestå mot 6 proc. ränta, och 1695 /e utgaf dåvarande förmyndaren Johan Herweg ett qvitto af innehåll att Linroth betalt ej allenast köpeskillingen 7,000 daler, utan jemväl för »materialierna och möbler i lika måtto yäl förnöjdt» 10,231 daler, »tillika med derå upplupet intresse, som sig bestigit till 2,487 d:r 8 öre smt», hvilka samtliga medel »å hvars och ens konto för sal. Paul Rockes arfvingar godtgjorde äro»n. 3