52 Gift 1) med Adolfina Martina Brunnmark och 2) med Maria Theresin Odin. 1. Karolina Elisabet Troilius, f. 1796 3/6; sinnessvag och 1848 25/ intagen på Vadstena hospital, der hon afled 1873 31/5. 2. Erik Samuel, f. 1801 3/10, † 1802 24/11. 2. Maria Charlotta Troilius, f. 1802 30/11, † ogift 1859 23/9 i Stockholm, under sökande af läkarehjelp, samt begrafven i Nora. 2. Fredrika Dorotea Troilius, f. 1803 20/12, † 1852 30/1 i Gefle och med sin man begrafven derstädes. Gift 1833 15/8 på Knutsberg med geschwornern, sedermera bergmästaren i 3:dje distriktet, Lars Zachrisson, f. 1802 11/2, † 1851 23/5 i Gefle. Han tjenstgjorde under 1830-talet flera år som bergmästare i Nora-Lindes distrikt. 2. Erik Samuel, f. 1805 14/11, † 1806. 2. Hedvig Katarina, f. 1807 17/8, † 1814 2/9 på Knutsberg. 1 2. Lovisa, f. 1810 19/8, † 1814 317/8 på Knutsberg. ; 2. Karl Öskar Troilius, f. 1813. Se nedan 1. Karl Oskar Tproilius, företrädarens son i hans andra gifte, f. 1813 26/ på Knutsberg. Efter slutad skolkurs i Örebro skola, dit han kom 1823, samt efter enskild undervisning blef han 1827 student i Upsala, hvarest han 1831 aflade hofrätts- och 1834 bergsexamen; blef inskrifven såson auskultant i Svea hofrätt 1831 och i Bergskollegium 1834 30/6, men fortsatte 1834—1835 sina studier vid bergsskolan i Falun och befordrades till andre markscheider 1836 22/2. »Uppvuxen inom en ort, der grufbrytning och jernhandtering utgjorde förnämsta näringskällorna, och under sin nitiska och arbetsamma faders ledning tidigt bekant med dertill hörande studier och arbeten, egnade Troilius de första åren af sin tjenstemannaverksamhet uteslutande åt grufmätningar, anordningar af grufarbeten samt forskningar om malmernas natur och förekomstsätt i flere af rikets bergslager, och deltog i en geognostisk undersökning af Falu kop pargrufva åren 1835 och 1836, äfvensom intill 1841 uti den allmänna geologiska undersökning företrädesvis af bergslagerna, som bekostades af brukssocieteten under ledning af bergshauptmannen i Sala J. H. af Forselles.» Bland dessa geognostiska undersökningar må äfven nämnas den, son 1836 företogs af Dalkarlsbergs grufvor. Den sakrika, om redan mognade insigter och erfarenhet vittnande berättelse öfver denna u som den unge grufingeniören då afgaf, försvarar ännu sin plats i gruffältets arbetshistoriska annaler 2, då deremot den undersökningsberättelse, hvilken omkring 20 år senare af en vetenskapsman ex professo blef af- 1 1 Föregående uppgifter angående bergsrådet Troilii familjeförhållanden äro hufvad sakligen hemtade ur »Svenska slägtboken» af G. Anrep, I: 269, 270. ; 2 Angående denna förrättning innehåller t. f. bergmästaren Lars Zachrissons relation af 29 Öktober 1837 följande: »Sedan på derom gjord hemställan k. kollegium under den 30 Maj 1836 behagat bifalla, att kostnaderne för en markscheidermätning i Dalkarlbergsfältet kunde till ett belopp af högst 500 rdr bko få bestridas af Dalkarlsbergs enskilte malmöreskassa, så har en sådan mätning också förlidet år blifvit verkstäld och grufvorne icke endast ånyo ända från dagen blifvit afmätte utan ock en ny grufvekarta öfver detta fält blifvit af andre markscheidern C. O. Troilius författad.» — Fem år senare säges det härom i en annan relation, att »grufvebrytningen vid Dalkarlsberget har alltsedan år 1836 följt den efter grufvornas då skedda mätning uppgjorda arbetsplan, utan att något ens i dess detaljer behöft förändras».