59 domsaga, lagman Karl Gustaf Barthelson (f. 1782, † 1862) och Gustava Schoerbing (f. 1793, † 1878); blef student i Upsala 1843 14/6; aflade 1846 12/12 juridisk-filosofisk examen och 1849 31/5 examen för inträde i rättegångsverken; blef s. år 20/6 e. o. kanslist i Justitierevisionen och 1850 26/6 åuskultant i Svea hofrätt; aflade sedermera 1853 15/9 bergsexamen i Upsala och inskrefs s. år 13/10 som auskultant i Bergskollegium. Efter fortsatta studier vid Falu bergsskola, der Barthelson 1853 27/10 antogs som ordinarie elev, förordnades ban 1855 26/2 till extra grufingeniör inom 5:te och 6:te bergmästaredistrikten; erhöll 1856 9/2 sitt första förordnande som bergmästare och hade innehaft sådana i sammanräknadt 11/2 år när han, ensam sökande, 1859 6/5 utnämdes till bergmästare inom första distriktet (Norrbottens län), hvilken tjenst han ännu vid sitt frånfälle 1874 6/4 innehade, ehuru han från 1860 nästan oafbrutet var tjenstgörande bergmästare i sjette distriktet, å hvilken befattning Barthelson 1863 14/1 erhöll formligt förordnande, under det att ord. tjensteinnehafvaren såsom tillförordnad chef för statens jernvägstrafik var ledig från bergmästarebefattningen. Det blef sålunda inom sjette distriktet, hvilket efter 1855 års förut omtalade reglering innefattade Nora, Lerbäcks, Lekebergs och Karlskoga bergslager i Örebro län samt hela Skaraborgs län, som Barthelson hade sin egentliga tjenstgöring och hufvudsakliga verksamhet. Redan i början af sin tjenstgöring härstädes, gjorde han 1861 en resa till åtskilliga af de förnämsta bergverken i Tyskland, Frankrike och Belgien, hvarom han i handskrift efterlemnat anteckningar, som förvaras i arkivet Chr. G. Bartbelson. å Knutsberg. Högt aktad och värderad tjensteman, ansågs Barthelson som en af bergsstatens mest bildade och Kunskapsrike medlemmar. Om han äfven icke såsom organisatör och befordrare af mera storartade bergverksföretag kunnat inlägga framstående förtjenster, var han dock på ett annat område, såsom grufingeniör och metallurg, särdeles skicklig samt åtnjöt i detta hänseende och isynnerhet som tekniskt grufbiträde ett nästan odeladt förtroende inom distriktet. Han intresserade sig ock på det lifligaste för allt som stod i samband med grufbrytning; sålunda konstruerade han sjelf en förbättrad teodolith, som han derefter med fördel använde vid sina grufmätningar, och tillverkade med egna händer nästan fullständigt en bergborrningsmaskin, hvarmed försök anstäldes i Stribergsfältet. Vid den allmänna industriutställningen i Stockholm 1866 erhöll Barthelson hedersdiplom »för upplysande utställning af malmer och bergarter». Han följde ock med ett