8o 1657 9/10: Samma dagh upsteeg för Rätten Bergzfougden well:te Cnut Larsson, förfrågandes sig hoos Rätten, om icke Lagmanshemmanet på Skymhyttan, hwilket han possiderar, iämpte dhe andra gårdarna ibm, må hafwa sin deel och lott i skougen, hälst emädan det aff ålder för ett helt hemman uthi Cronones Jordebook infördt, och elliest mitt i byen aff tompterne ähr beläget? Hwar uppå Rätten sig icke annorlunda kunde förklahra ähn att berörde hemman effter det 6 cap. Bygn. LL. iu böhr och tillkommer så wäll sin deel och rätt i skougen som något aff dhe andre hemman ibm belägne ähre; Men kunde icke wist wetta orsaken hwarföre berörde hemmans rättigheet i skougen här till icke ähr affdeelt och i acht tagen. Då berättade Nembden, att uppå offtabemelte hemman hafwa tillförene elacka åboer waritt, dee der des rättigheet hafwa försummadt att observera och förswahra, fördenskull det och som offtast legat ödhe, och nu till sådhana trångzmåhl redigerat och så aff sig kommit ähr, att det icke hafwer den ringaste skoug anten till wedhebrandh eller gårdhefångh att tillgåå, uthan the andra grannarnes loff och minne; men sadhe der hoos att uppå förbemelte Skymhytte ägor skall ännu någon skoug wara odeeldt, hwilken till berörde Lagmanshemman beqwembligst läggias kunde. Dhe aff Skymhytte jordägandher som tillstädes woro swaradhe, att denne olijkhet berörde hemman emellan aff ålder waridt hafwer och är aff Lagmanshemmanetz jordägandher tillförenne icke klandradt wordet; dy förmeente dhe nu oskäligen der någon ny deelning kunna tillåtas, uthan dhe willia sig medh sin häffd förswahra. Hwarföre bleff detta ährendet till Rättens wijdare förklaring upskuttit. 1657 9/11: Samma dagh berättadhe Befalningzman att han, effter näst föregående Tingz håldne ransakningh, medh Nembden hadhe bijlagdt Bergzfougden well:tt Cnuth Larssons twist med Skymhytteboerne om Laghmanshemmanetz skoug ibm, och dhem i så måtto förlijkt, att berörde hemmans skough här effter skall affskillias, östan till, ifrån Oloff Erichssons skougzaln, sunnan effter ifrån Höghåshe slätt, norr uth i Presteskougzskillnadhen. Men wästan till emot Gottskalk Perssons hemman, ifrån Gottskalks norre teppa, uthi nord wäst till flyet, sedhan uthi Hoghlöse mosse, och så uthi samma strech till dhes ofbe:te Presteskougzskillnadt tager emoth: Hwilken skougzaln Nembden uthi nästkommande wåhr medh laghlige råå och röör affwittra skole, på dhet berörde Laghmans hemman och dhes jordägander samma skough, nu och i tillkommande tijdher, deste wissare och säkrare måge wette att tillijta, och sigh eller hemmanet till nytto bruka och behålla. Så aldenstundh wedherböhranderne her medh wäll hafwa waridt tillfridz och benögde, bleff dette till större säkerhet uthi Bergzlagens dombok infattadt och aff Rätten stadhfäst och bekräfftat. Serdeles sadhe Rådhmännen Lars i Fingerbodha och Israel i Bondebyn sigh willia stå der före, att Gottskalk, som nu frånwarande war, så och samptlige Skymhytteboerne och dess jordägander, med dhenne förlijkningh skole wara benögde. Donation på ett Chronetorp uthi Norebergslagen vnder Bergsfrelsse, för Befallningsmann Knut Larson. (Dat. Stockholm 14 Juli 1653.) Wij CHRISTINA etc. Göre witterligit, att Wij aff gunst och nåde, så uthi anseende af den trogne och flijtige tienst, som Oss och Chronan, wår troo tienare och befallningsman uthi Norabergslagen, Ehrligh och förståndigh Knut Larson, giordt och bewijst hafwer, och häreffter at giöra och bewijsa förplich-