Utdrag ur Bondeståndets protokoll rörande Timanders uteslutande ur ståndet vid riksdagen 1760—62. 6 Juli 1761. — — — Ankommo 12 deputerade ifrån Ridderskapet och adeln, anförde af hofmarskalken och grefven Lagerberg, hvilken gaf tillkänna, att Ridd. och adeln förehaft Borgareståndets extractum prot. af d. 25 Maj, samt borgmästaren Arvid Schauws dervid fogade memorial, angående kommerserådet Nordencranta tryckte bok; hvaröfver Ridd. och adeln stannat i det slut: att berörde arbete, under titel af vördsam föreställning till Riksens nu församlade ständer, skall remitteras till Stora särskilta deputation; dock utan ansvar för auctor och censor. Israel Timander påminte nu om Nordencrantz’ska sakens företagande och afgörande; men som flere ståndets ledamöter protesterade emot detta redan afgjorda måls vidare omtalande, emedan derigenom icke annat åstadkommes än hinder i andra angelägne måls afgörande, så upphörde diskursen härom. Uppå Jon Bengtssons påminnelse det måtte saken angående Nordencrantz företagas, svarades af en del ledamöter i ståndet, att som det målet en gång blifvit med pluralitetens bifall i ståndet afgjordt, så kunde det samma ej åter upptagas; dessutom, i fall ståndet skulle vilja ånyo företaga detta mil, är tiden redan förliden, att det nu icke kan låta sig göra. Dernäst erinrade taleman Jon Bengtsson, att han, enligt dess talemansed och embetsskyldighet ej skall underlåta att i rätt ordning föredraga målen, sd att påminnelse härom är mindre nödig. 9 Juli 1761. Timander påminte häruppå, att saken angående kommerserådet och riddaren Nordencrantz nu måtte företagas och lagligen afgöras, på det man en gång måtte komma från densamma. Taleman gaf tillkänna att saken för detta vore afgjord och att således ej någon qvæstion derom vidare nu kunde yppas. SJosef Hansson utlät sig: då ståndet yttrat sig öfver detta mål, var jag hvarken närvyarande, har ock aldrig vetat eller vet ännu att ståndet afglort saken. Icke desto mindre och ehuru jag vill medgifva att saken här är slutad, finner jag dock att Ridd. o. adeln yttrat sig deröfver med den ändring att Nordencrantz och censor borde vara fria från tilltal och ansvar; jag hemställer sålunda om icke ståndet må jemka sig till Ridd. o. adelns föred:a utlåtande.