282 dottern Elsa, sig rättens intyg derom, att de för Flosjötorps hemman jemväl kunde »inrymmas» i den fem år förut beviljade nya masugnsanläggningen vid Flosjöhyttan, hvilken hyttebyggnad under följande året fullbordades, och från hvilken tid bergshandteringen i detta hyttelag räknar sin begynnelse. . Enligt salubref, undertecknadt nyårsdagen 1645, hade nyssnämde Staffan Klemetsson af sina svågrar Mats och Erik Pålssöner inköpt deras »brodersdelar» i Flosjötorp, som de »ärft efter sin sal. fader». Mats erhöll för sin andel 30 riksdaler1. Erik, med hvars lott äfven följde »huggna och sådda fall, med alla persedlar, boskap» m. m., erhöll 55 rdr, ipar »valmansböxor» och ett par skor. Å köpebrefvet, utfärdadt och bevittnadt af kyrkoherden i Grythyttan Olaus Jacobi Arbogensis, är äfven antecknadt att Statfan köpt en systerdel af sin svägerska Sissila (Cecilia) Pålsdotter för 91/2 rdr och att han med sin hustru ärft en systerdel. Staffan Klemetsson var född å det närbelägna hemmanet Löfnäs. Vid Grythytte häradsting 1644 11/3 »blef afsagt emellan Bertil i Löfnäs och hans broder Staffan,; anlangande gården Löfnäs, den Bertil i 19 år besutit hafver och väl häfdat och förbättrat, att Bertil gården besitter, och Staffan söke sig lägenhet annorstädes, särdeles efter Bertil tillbjuder sig på alla konditioner att försörja sin moder, antingen hon behlåller sin treding eller ock han får den utlösa». Staffan upptog då genast hemmanet Svartbäcken och torde ha bott der ungefär ett år innan han, på sätt nyss är omtaladt, förvärfvade sig andelar i Flosjötorp och der bosatte sig. Denne Staffan var en driftig och verksam man, som med kraft och energi ganska betydligt utvidgade och tillökade sina egodelar. Med ledning af ännu bevarade handlingar är det möjligt att meddela åtskilliga drag af hans, som det synes, rastlösa verksamhet. s Vid Grythytte häradsting 1652 10/9 »kom för rätten Staffan Klemetsson från Flogesjötorp, klageligen gifvandes tillkänna huruledes hans hemman förledne vår af en oförmodelig och häftig vådeld störste delen af husen med all hans egendom, undantagandes någon boskap, vordo uti asko förbrände; och alldenstund han är sinnad sin gård ånyo uppbygga, begärer han ganska ödmjukeligen af rätten härom ett sannfärdigt häradsbevis, på det ban dess säkrare om några års frihet söka kan: så emedan samtlige nämden vittna och betyga så uti sanning vara, som ofvan förmäles, och denna skada om nattetid skett, så att han slätt intet af sin egendon kunde undan få, utan allenast sin boskap, tvänne sköna hästar blefvo ock uppbrände», — erhöll Staffan det önskade beviset. Genom landshöfdingen Krister Bondes resolution deröfver 27/9 samma år »efterläts denne Staffan Klemetsson 3 års frihet, mantalspengarne och kyrkotionden undantagandes». Staffan hade, såsom nyss är omtaladt, upptagit torpet Svartbäcken, hvarå han erhöll fastebref 1649 25/5, »hvarutinnan förmäles att torpet strax det varit nedersynt2 är skattlagdt» för 1/4 hemman. Enligt bäradsrättens protokoll 1655 18/6 »blef samma torp vidare skog tillsynt», med anledning 1 En riksdaler »hvitt» mynt, eller silfvermynt motsvarade närmast den gamla riksdalern, och skulle således ha ett värde af omkring 4 kronor i nutidens mynt. — du4 Pålsson, som enligt häradsdomboken 1664 13/98 var »född i Flosjötorp af ärlige och redlige föräldrar», hade samma år dött ogift, och ärfdes af syskonen. — Brodern Mårten Pölsson upptog det sedermera s. k. Mårtenstorp àå Flosjöhytte mark, hvarom mera längre fram. 2 Detta torde hafva skett 1644. ”