305 sidan mig erinrat, att jag min måg Erik Olofsson Dahlberg, tid efter annan, med penningar och mera bisprungit; men å andra sidan åter att jag emot min son Olof Olofsson, som hela sin tid mig med tillbörlig lydno tillhandagått, icke så yttrat min faderliga välvilja, som jag den verkligen hos mig hyst. I anseende hvar till jag densamma härigenom velat upptäcka, samt i kraft häraf förklarar min yttersta vilja vara, och framgent skola förblifva, att bemälte min son Olof Olofsson skall, efter min död, uti testamente åtnjuta all den lösa egendom, af hvad namn den vara må, som jag mig efterlemnandes varder; och skola min måg eller dotter derå så mycket mindre hafva att klandra, som de dertill ingen laglig anledning kunna hafva. Till yttermera visso hafver jag detta med min egen hand stadfästa velat, samt anmodat nedanskrefne gode män såsom vittnen sina namn att underteckna. Hvilket skedde på Grythyttehed den 16 Februari år 1747. Olof Svensson. Att detta testamente är af nämdemannen Ölof Svensson med egen hand underskrifvet och af sundt förnuft erkändt, betygas af undertecknade. Nils Ytter. Nils Nilsson. Jakob Olofsson. Emedan den aldrahögste i nåder behagat förunna mig under min stora ålder än vidare lifstiden, och mina sinnen och betraktelser tillsammans honom derföre vare evigt ära; så har jag i anseende till min k. sons Olof Olofssons emot mig dagligen betygade kärlek och hörsamhet, härmed velat förnya och stadfästa föreskrefne beslut, gåfva och testamente af alla de lösören, som efter min död kunna finnas, så väl egna som de, hvilka af min sal. k. hustru till mig testamenterade blifvit, så att de samma skola endast och allena min k. son tillfalla, och följaktligen dess arfvingar efter honom åtnjuta, emot det att jag på mina ålderdomsdagar anständigt och väl skötes och uppvaktas, å sätt och vis som bärtils skedt, hvarpå jag ock icke tviflar, utan önskar i så måtto min k. son och dess barn Guds milderika välsignelset Datum Flosjötorp d. 17 Maj år 1750. Olof Svensson. Till vittne: Ant. Kock. Nils Wall». Olof Svensson afled 1754 17/3 å Flosjötorp i den höga åldern af 871/2 år. Han var född 1667 vid Ringshyttan i Nora socken af bergsmannen Sven Olsson († 1713 1/10) och Ingeborg Jonsdotter 1; blef, såsom förut är omtaladt, 1698 gift med Anna Staffansdotter, hvilket äktenskap upplöstes genom hennes död 1746 25/9, sedan de varit gifta 48 år. Deras trenne barn äro uppräknade sid. 302: AÄAtt Olof Svensson varit en idog, hederlig och rättskaffens bergsman, samt hedrad med sin orts synnerliga förtroende, lärer tvifvelsutan framgå af här ofvan meddelade handlingar och anteckningar2. Hans äldste son 1 2 2: 2 Olof Svensson egde utom sin broder och tillika svåger, sesman Peter Svensson, som egde föräldragården i Ringshyttan, och förut är omtalad (sid. 292), äfven en tredje broder Lars Svensson, bergsman i Nor af Nora socken; f. 1671, † 1745 11/7; gift med Brita Svensdotter från Ringshyttan. 1 2 Att man icke får obetingadt lita på de äldre församlingsböckerna angående aflidna Dersoners ålder o. s. v. framgår af de anteckningar, som Grythytte sockens dödbok innehåller om Olof Svensson. Han säges här ha dött 1754 af ålderdomskrämpor, 851/2 anammal, ehuru födelseåret på samma gång uppgifves vara 1667. Vidare säges att han gilte sig vid 32 års ålder, hvilket, då detta skedde 1698, icke heller kan vara riktigt; och slutligen säges han ha varit gift i 461/2 år, hvilket dock påtagligen bör vara 48 år. Krrkoherdon Sebenius i Grythyttan, som gjort dessa anteckningar, synes ha varit skäligen en i räknekonsten. 20