313 till återstående smidesrätten 50 skepp. i Käringborns norra hammare, och dels af åtskilliga delegare i Flosjöhytte masugn. Med de senare lyckades Dahlberg komma öfverens under förrättningens fortgång; beträffande de förra åter mötte större svårigheter. Berörda smidesrätt innehades af nämdemannen Jakob Fröbergs omyndiga barn, för hvilka Dahlberg sjelf och barnens frände, f. bergsfogden och bergmästaren Jakob Fröberg i Nora voro förmyndare. Den senare förde i, detta fall sina myndlingars talan och sökte isynnerhet framhålla att den ifrågasatta smidesflyttningen af 250 skepp. från Käringborn skulle hafva till följd, att den återstående smidesrätten derstädes skulle förlora nästan allt värde. För att emellertid kunna öfvervinna detta hinder, hvilket syntes vara nära nog tillräckligt att omöjliggöra den af Dahlberg ifrigt eftersträfvade smidesflyttningen, blef han nödsakad att inköpa äfven den återstående smidesrätten, som betingade en ersättning af 16,000 daler kpmt. Köpet härom afslöts 17/6 s. år i Stockholm, der båda kontrahenterna då vistades i egenskap af riksdagsmän, Fröberg i Borgarståndet och Dahlberg i Bondeståndet 1. Sedan Häradsrätten derefter genom beslut 24/9 bifallit denna uppgörelse och den förut verkstälda undersökningen gifvit till resultat att flyttningen borde lända alla vederbörande till verkligt gagn, voro alla formela svårigheter undanröjda, och 16/10 meddelades Bergskollegii utslag, hvarigenom Dahlberg erhöll »det begärda tillståndet att å det utsedda nya Dyggningsstället vid Flosjöhyttan få uppsätta en stångjernshammare med en härd; och dit flytta. det vid norra Käringborns bergsmanshammare förut lofgifna årliga smidet af 300 skeppund, med derå belöpande 3 skepp. årlig hammarskatt; kommande vid detta nya hammarverket, Flosjöhammaren kalladt, att nyttjas närstående stämpel: / Ke), hvaremot det förra eller norra Käringborns hammarverket kommer att ödeläggas och utrifvas, och den derstädes förr ålagde hammarskatten uti kronoräkenskaperna att afskrifvas». Den sålunda utdömda hammaren vid Käringborn skall ursprungligen hafva blifvit uppbygd af bergsmannen Lars Persson år 1635, men det var först dennes son Per Larsson, hvars initialer synes i smidesstämpeln, som bragte stångjernssmidet härstädes i full gång. Detta fortgick under loppet. af 130 år. Efter ett nytt sekel hade jemväl Flosjöhammaren försvunnit. Den nya hammaren blef färdig under år 1766, då smidet derstädes började. Detta smide, som kunde drifvas blott höst och vår, uppgick under de första 10 åren, då egaren ännu hade obegagnad smidesrätt från den ödelagda Käringbornshammaren att tillgodoräkna sig, till följande belopp: År 1766 104 skepp. År 1771 .. 1.. 365 skepp. » 1767 374 » 1772 414 » » 1768 428 » » 1773 404 1/2 » » 1769 459 » » 1774 . 358 1/2 » » 1770 .... 472 » » 1775, 1/2 året, . 193 1/2 » Hv arefter smidet årligen höll sig omkring det privilegierade beloppet, med hammarskatten utgörande 303 skeppund. —— (o “Sisom vittnen tjenstgjorde »Carl Kröger, prost och kyrkoherde i Vinslöf i Skåne n) Jean Jeansson från Filipstads bergslag».