382 haffuer han låtidt byggie sig hammar, och esomofftast haffuer han ther sielff uaridt, och mycked klander och krakeell sampt offveruold os giordt haffuer, i dätt att han haffuer aff någre uåre granner borttagidt theres höö, som the bärgedt haffue upå the ängier som theres föräldrar rögdt haue och aff ålder till bollbyen legedt haffuer, ther till mädh haffuer han låtit dämma in upå uåre ängiar och förtagidt oss wårtt ängebool, mz sin wundz dämning, och ännu ursäger os, at mädh tidhen skole ui bliue och höre honom till; Och effter thet nådige Kånnung att bär Christers hemen icke haffuer mere årligen ränttat in som ett fat iärn, och uåre hamrar och hyttor ränte årligen, stångeiärn trätton skippundh och tackeiärn älloue skippundh, för uthan kåll och malm, sampt andre partzeler. Huarföre bedie ui alle, at E. K. M. uille uärdiges för Gud och rättuisonnes skull, holle os fattige undersåter under E. K. M. uärn och försuaer, så att han icke meere må haffue mädh os till att bestelle, uten att han må bliue uidh thet honom mz laga Syen til dömpt är, och thet som till Crononn syntt ähr, att dätt och må bliue tber under, som aff ålder uaridt haffuer. Ithem ähre ther och fleere hemen som och aff ålder under Crononn legedt haffue, them uill han och mz trug tuinge under sig, Oanseedt att ti haffuom för någre åbr seden haffuom besökt E. K. M. härom, Och ui tackom alle E. K. M. upå thett underdånligeste, för ett gunstigtt och nådigtt Suaar, i dätt att E. K. M. leett skriue Här Bängtt Ribbing till, (som tå uar wiår lagman) at han skulle drage tit up till os, och holle Lagmans Syen emillen Här Christer och os, huilcked och så skedde, att then uälbördige Härren mädh heele nämbden syntte os emillen, och giorde een åtskildnet emillen hans ägor och uåra, män thet achter här Christer inthz, uten gåer uidt therudöffuer, och slätt inthet achter then Synen. Så giffuom ui fattige undersåter E. K. M. upd dätt underdånligeste tilkänne, att ui fattige män haffuom stoer wonde äffter Malm, huilcked E. K. M. uäll uetterligid ähr, och uidh pas een half mile uäg op ifrå Här Christers tårp i uilland skogen, thär liggie malmbärg tusenne nogh, så att både han och ui kunnom thet aldrig utöde, Och för än thet kom udi Här Christers uoldh, tå fingo ui tage ther malm os tilhielp, män nu haffuer han udaff haatt och awund os dätt förneket, att ui icke måge tage thir it lass. Therföre bediom ui alle upå dätt underdånligeste att E. K. M. uille Nådigst förhielpe oss fattige undersåter thär till, att ui måttom få tage ther malm til vår nödtorfft. Thette haffuom ui icke kunnett förtige at giffue E. K. 1. tilkänna, Och bediom E. K. M. om ett gunstigt och nådigtt Svar. Til wisso att thänne uår Suplicas udi sanning är, haffuom vi giffued uåre Signeter och bomärcken här neden under, then 19 Februarij Anno 1606. Angående dessa namnunderskrifter må erinras, att kyrkoherden Jon Persson eller Jonas Petri är förut omtalad å sid. 166 m. f., samt att hans sigill jemväl finnes afttecknadt sid. 198. Ambrosius med sina båda söner Henning Ambrusson och Ambrus Keyser finnas omtalade å sid. 175 och 176; Henrik Zippenfält å sid. 177 och Velam Zippenfält å sid. 179. Hir må ock tilläggas, att de å sid. 194 förekommande sigillen äro afritade efter ganska otydliga originalaftryck, hvilken omständighet haft till följd att i tvänne sigill initialerna blifvit oriktigt återgifna (HS och WS i st. för HZ och WZ). Nyssnämde båda hammarsmeder — som antagligen varit bröder — med namnet Zippenfält eller Sepenfelt, såsom detta namn efter andra handlingar återgifvits, härstammade sannolikt från en i preussiska Vest-