. 403 hela det vidsträskta område det gamla Lindesberg omfattade. Det må derför tillåtas att här upprepa hvad om Noraskogs-längden blifvit yttradt, sasom i alla delar tillämpligt jemväl på den föreliggande. »Genom jemförelse med denna och de i följande årens räkenskaper förekommande skattelängder får man icke allenast veta hvilka hyttor eller masugnar, som då funnits anlagda, utan man kan äfven erhålla full visshet om antalet gårdar eller hem (hemman) och den skatt, som af hvarje gård eller hytta utgjordes. Härjemte är man i tillfälle att åtminstone ungefärligen kunna beräkna den folkmängd, som fans vid samma tid. Utg. har derför ansett sig böra i sn helhet upptaga ifrågavarande längd eller jordebok, hvarvid den förändring af originalet dock blifvit vidtagen, att alla personnamn skrifvits efter nutidens språkbruk, hvaremot ortnamnen, af etymologiska skäl, ansetts böra oförändrade anföras. Skattejernet är jemväl upptaget för hvarje skattskyldig, ehuru reduceradt till stycketal af osmund, då deremot i original-längden skatten är antecknad i fat och hundr. med romerska bokstäfver eller siffror. Den ordning hvaruti hyttor och byar i längden förekomma, är likaledes bibehållen utan förändring, men med afseende derå, att i nästföljande 1540 års skattelängd eller jordebok skatten blifvit påförd i tackjern 1, så hafva, till jemförelse med de åsatta skattebeloppen i osmund, äfven 1540 års skattesiffror i skålpund tackjern blifvit utförda. Denna åtgärd torde så mycket lättare kunna försvaras, som de båda skattelängderna i flera hänseenden komplettera hvarandra. För öfrigt hafva jemväl följande årens fogdehandlingar blifvit genomgångna och i tvetydiga fall uppgifter derifrån begagnats». Då sannolikt endast få kunna vara i tillfälle att genom en granskning af originallängden göra sig en föreställning om dess verkliga utseende, meddelas här nedan ett utdrag för en af hyttorna, uppstäldt i likhet med originalet med dess romerska siffror. Vår tids bokförare och sifferkarlar skola näppeligen finna sig belåtna med en sådan uppställning af sina räkenskaper, som begagnades af reformationstidens fogdeskrifvare. Skattelängden för Gwsszalehytta, nuvarande Gusselhyttan, hvars ursprungliga namn synes ha varit Gottskalkshyttan, har nämligen följande utseende: Gwsszalehytta v ft ije Erick Larsszaonn Domar(en).............. ; fe Måenssz E(ri)essaon .... .. i XXX 08sz. mgemwnd ........... ii Xxx o8ssz. Hanssz Larsszon ..... ü Oloff W(er)ckmestar(en)............ iii* Xxx ossz. Hijnsze Jönsszonn......... ; fre Bencktt P(er)ssaon ..... iie Oloff And(er)sszaon ....... .j ff* Embijörnn . ... i XXX 088sz. Öloff E(ri)esszonn.... i° xxx ossz. Erich Nielsszon....... ij xxx ossz. ——— lå a Denna förändring vidtogs med anledning deraf att Gustaf I i ett 20 Oktober 1540 1 1 »mandat till Noraskoga, Lindesberg och Skinsäckeberg om deras årliga skatt», för- 217 † sig icke vidare i kronans uppbörd vilja mottaga bergsmännens osmundsjern, utan att de i stället borde utgöra sin skatt i tackjern, dervid för ett fat eller 5 hundradt os- A skeppund) skulle utgöras 2 skeppund tackjern. Se vidare »pom Noraskog»