Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Lindes bergslags äldre historia - Historisk beskrifning öfver Lindesbergs stad och socken af Daniel Nohrborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
427
består däruti at de förmögnare drifva handel med Spannemål, Kram-
och Victualie-varor, förlågga Bergslagen, upköpa dess järn och försälja
detlamma vidare til Stockholm samt Bruken i Landsorterne. En del
köpa äfven af Bergsmännen dygn, som det kallas, vid sådana Hyttor,
hvaräst Grytstöperier brukas. De mindre förmögne åter upköpa Grytor,
hvaraf denna orten i synnerhet är namnkunnig, af de förmögnare, samt
af Bergslagen, hvilka de sedan föra omkring i Marknaderna och försälja.
Dessutan äro här åtskilliga handtvärkare, säsom Guldsmed, Målare,
Gördelmakare, Plåtslagare, Kopparslagare, Perukmakare, Sadelmakare,
Glasmästare Garfvare, Krukmakare, Skräddare, Skomakare, Snickare
Hofslagare &c. En Bomuls-Fabrique är nyligen inrättad och privilegierad,
hvaräst Bomullen icke allenast spinnes til garn, utan ock hvarjehanda
fna väfnader däraf tilredas. En stor del af de fattigare invånare
försärdiga äfvenväl allehanda slags fiskeredskap af garn, hvilka til tämmelig
myckenhet bortföras och försäljas. En Tullkammare är här anlagd, uti
hvilken tilförene utaf Staden, jemte de andre underliggande Bergs-tullar,
ärligen inflöt ungefärligen 3000 dal. S:mt, hvilken summa nu likväl til
en del är förminskad, sedan, genom den år 1756. utfärdade Landt-tull
Taxan, tullafgiften för Grytor blifvit ansenligen indragen.
§. V.
Kyrkan, som är belägen vid torget, nästan mitt uti Staden, är hel 13
och hällen byggd af gråsten, men utan och innan hvitlimad, af 12
fenster uplyst, samt rätt vacker til anseende. Om dess älder har man ingen
äldre underrättelse, ån sedan år 1508. då här varit en Pastor vid namn
PEFRUS Canonicus Arosiensis (5). Men troligt är, at dess ålder sträcker 14
ss) Pastores, så många man kunnat få redo uppå, hafva eljest varit följande, näml.
I. Tetrus Canonicus Arosiensis år 1508.
Andreas Johannis 1541.
. Salomon Erici 15917 bivistade Upsala möte 1593 blef död 1608.
.Daniel Johannis Glanshammarensis 1610. död 1646.
-Olaus Petri Gisster 1647. Förut Capell. i Fahlun, död 1656.
Mag. Magnus Magni Nortman 1658. blef afsatt 1663.
JPetrus IVinther 1663. tilförene Gr. L. Lect. i Westerås. död 1664.
Jonas Hagelbers 1666. Förut Capellan härstädes. död 1675.
9. Daniel Lindbergius 1677. blef Pastor i Husby 1686.
10. Nicolaus Aspman 1686. förut Rect. Sch. i Westerås. död 1706.
11. Mag. äu- Aspman blef år 1703. medan Fadren lesde, Pastor. Död år 1755. 82
år gammal.
12. Doct. Johan Lindegren kom ifrån Kongl. Håfvet 1757. af hvilkens berömvärda nit
iå trogna Herdevård, at Lindes Församling i många är måtte få fägna sig, önskas af
järtat.
Af dem, som varit Capellaner vid Församlingen, har man uptekning på följande:
Sven eller Sveno på 1500:de talet.
-Carolus Petri Pastor i Hubbo 1615.
Laurentius Hellsingus 1616.
. Slephanus Olai blef död 1648.
Jonas Laur. Hagelberg sedan Past. härstädes 1666.
.Christiernus Laurentii död 1684.
. Olaus Aggorelius Pastor i Grythyttan 1692.
. Johannes Thurelius sedan Pastor i Ramnäs 1695.
9. Nicolaus Arborelius död 1710.
10 Anthon Anagrius 1712. Pastor i Ramsberg 1729.
I1. Laur. Uttersöröm 1730. död 1756.
så. Anders Bergstrsm 1757. förut Ådjunct i stora Tuna.
c2-1 O p 2B
-2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
