Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Lindes bergslags äldre historia - Historisk beskrifning öfver Lindesbergs stad och socken af Daniel Nohrborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
481
enligt de för innevarande år 1761. uprättade Tabeller til 3550 personer, 21
bland hvilka äro 1730. männer, samt 1820. quinnor. Lägger man härtil
antalet på Stadens Invånare, så blifver hela summan 4206. personer. Af 22
deska alla befinnas 67. vara imellan 70 och 80 år, 17 imellan 80 och 90.
lfrån uråldriga tider har här varit Bergslag, hvilket, bland annat, finnes
af Konung MAGNI Smeks privilegier för Norbergs Bergslag, utgifne St.
Mathiædag år 1354, hvaräst uti 6. § förordnas, at Lindaberg skulle samma
lag och rätt hafva, som Noreberg. (o) De sedermera framfarne
Glorvördige Sveriges Regenter hafva häruppå tid efter annan förunt denna
Bergslagen åtskilliga Privilegier och förmåner. I synnerhet har den ärfarit
Konung CARL IX:s Drottning CHRISTINÆ, Konung CARL XI:s samt
Konung FRIEDERICS besynnerliga nåd och omvårdnad.
8. IX.
De. så väl inom Sochnen, som bredevid belägne, grufvor, hvarutur
Lindesbergs Bergsidkare tagit och än taga sin malm äro följande:
I. Uppå Guldsmedshytte egor är en gammal Silfvergrufva belägen
om 30. famnars längd imellan Öster och Väster, 20. famnars djup vid
pass och ungefärl samma bredd. Står nu til hälften under vattn och har
irån urminnes tider legat öde, så at ingen säker underrättelse om dess 23
beskafsenhet kunnat ärhållas; hvarken af handlingar eller gamla mäns
intygande. Uti 1652. års Bergmästare-Relation til Kongl.
Bergs-Collegium berättas denna grufvan då redan hafva legat öde öfver 100 år. På
östra vägen är en durkdrefven ort lik et hvalf, som tager sin begynnelse
nedan för sjelfva berget, och går rätt fram in uti grufvan. Längden på
den samma är 20 famnar, bredden 1. a 2. och högden 3. famnar. Här
igenom har vatnet sitt aflopp utur grufvan, så at det ej kan komma
är ett Tegelbruk anlagdt. Östra-Båhr, 3. Wäng, 2. Sunnankärr, I. Fryggesboda, 2.
Kåsverboda, 2. Högstaboda, 2. Wedväg, 2. Rya, 9. Yxe, 4. Här bredevid är Jerle Bruk
beläget, hvaräst, såsom redan är omrördt, Linde och Nora Städer skulle sammanbyggas.
Herr Bruks-Patron CARL HEJKE är nn egare däraf. Skrymtarbo, I. Quarnbackaö. i.
Wasshoda, I. Biörkhammarshult, 4. Hermanstorp, J. Vängstorp, J. Snickartorp, 1.
Giällingsjö-torp, i.
Frålse hemman, såsom arf och egne gods, donerade af Konung GUSTAV ADOLPH år
1624. d. 31. Angusti lil Kongl. Academien i Upsala, til en cverdelig agendom.
Siggeboda, 1. Lindesåhs, 1. (på hvilket Lindesbergs Stad är upbyggd, såsom förut är
ömrördt) Quarnbacken 1. shvilket blifvit Frålse-Skatte isrån år 1756. då Herr
Krigs-Commissarien HALENIUS det samma köpt och Wedevågs-värket underlagt); Clemensboda
s skallas i Kongl. Donations-brefvet Nybyggare.) Gåsnästorpet eller Biörmhammarn, §.
shvilket tilförene varit Krono-hemman, men blef utbytt emot Sahlboda, som förut var
äcademiæ hemman ch lades til nya Kopparberget, då det samma uptogs): Backen, et
nybygge på Quarnbacka egor, som tillika med detta sednare blifvit Frälse Skatte
ochäges äsven af Herr Krigs-Commissarien HALENIUS
Öm dessa Frälse-hemman har Äcad. Cammereraren Herr Gabr. Ruda lemnat benägen
underrättelse.
såä. Hemmanen Öskevik, Öskebohyttan och Bergsmanshyttan ligga til Lindes försam-
1g hvad Kyrkogång angår, men til Nora i anseende til rättegångssaker.
so Örden uti 6 8. lyda sålunda: Um noghor hjelp kan läggias till Bergsmennena, tha skulu
ssmidi, sorslaghara oc blasara tridiungen utgifva met mestarmannomen i the samu hjälp,
noc skulu Vikabergh, Lindabergh och jarnhyttonar a Silbergheno, samn lag oc rätt at
74 som Noreberg hafver, oc the hjälp, som aa lägs skulu the, som boa a thessom
Åöö emen, utgöra met Norebergsmannum, oc sva alt annat, som till thärra biuds met
såönungs bresvom. Se Bergsordn. pag. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
