Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bidrag till Lindes bergslags äldre historia - Historisk beskrifning öfver Lindesbergs stad och socken af Daniel Nohrborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
38
488
til vidare skogs växande tyckes vara mindre bördig. Steniga backar
upgräfvas, kärr och måssar utdikas; och skötes, så mycket tiden, i
aseende til Bergs-bruket, tillåter, åkerbruket af de fleste med tämmelig
drift, så at de, då missväxt ej infaller, kunna efter utsädet få det 8. ti
10. Kornet af både råg, hvete och Korn. Jordmånen bestär mäst af lera,
jämte någon svartmylla och sandjord. En stor del, i synnerhet nom i
Sochnen, hvaräst svartmyllan mäst häller sig, bruka icke träda sin åker.
utan hvad de uptagit det ena året, lägges det andra och följande igen
hvaraf sker, at, jemte skörden, en ymnig gräsväxt vinnes. At föröka
gödslen, brukas at upblanda densamma, utom annat, med 3:die delen al
dya; dock är af de förfarnare anmärkt, at ingen annan dya är hätti
tjenlig, än sådan, som tages af kärr, hvilka med alderskog äro beväxte:
emedan all annan skal mer uttorka åkren, än göra honom fet och bördig.
Ännu hafva väl icke denna ortens Invånare kommit så långt, at de hasia
tilräckeligt underhåll af egen sädesbärgning; utan måste årligen srån
andra orter upköpa en ansenlig myckenhet spannemål. Til sadesbrists
förekommande, i fall, det Gud afvände, missväxt skulle infalla, blef ä
1759. uti Staden et Sochne-Magazin inrättadt, hvaräst då straxt för hvar
helt hemman insattes 1. tunna råg samt 3. tunna korn, hvilket genon
lån och viss ränta därpå årligen förökes. Utom de vanliga sädes slagen:
hvete, råg, korn, hafra, bruka äfven de fläste hushållare plantera vid si
na gårdar ärter, lin hampa, kåhl, rofvor, humla &c. hvilket icke ring
båtnad i hushållet gifver. Höbordet består mäst af skogshagar, ängar och
igenlagd åker. Vid bärgningen brukas på många ställen hässior, häldst
der, hvaräst fett hö finnes; ty härigenom förmenes fetman blifva
bibehållen och frönen, som eljest vid mycket vändande och arbetande asgt
Utom dess äro hässior ganska nyttige, då våtår infalla. At så mycke
bättre kunna framföda sin boskap öfver vinteren, bruka de, som ej hafn
tilräckelig höbärgsel. om hösten, skära löf af aspar och björkar, hvilke
på hässior förvaras och gör nästan samma nytta, som höet. Mul-Belel
östra, norra och västra fjerd. är kosteligt, så at en ansenlig hop boskap
der underhålles, men i södra fjerd. ar det klenare, emedan skogsmarken
der består måst af sandhedar, måssar och torra backar. Hvad skogen an
går, så har den väl i sednare tiden tämmeligen aftagit; är dock änm
tilråckelig til de i gång varande bruk och masugnar. Men om den sr
framtiden skal blifva tilräckelig, så måste en ganska försigtig hushållning
dervid brukas.
8. XIII.
Til slut vil man ock nämna de förnämste sjöar, som i Lindesbeigs
Sochn finnas. Af dem märkes i synnerhet Råsvaln, som är tämmelig stor
och Bergslagen til mycken nytta, i anseende til afförsel och tilförsel både
vinter och sommar, vid de deromkring liggande hyttor. Om sommaren
kan man med stora jernbåtar genom den imellan denna och Lindessjön
löpande å komma alt intil Staden. Dessutan är denna sjö ganska fisls
och får man uti honom, utom de vanliga fiskeslagen, gäddor, abbora.
mört och lögor, äfven kosteliga lakar, braxen, norss och sik, som 1å
icke är större än strömming, men til smaken ganska behagelig- Uton
denna sjö äro ock åtskilliga andra i Sochnen, såsom stora och ålla Lin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
